Vad sägs om en höstpromenad? Följ med på en vandring genom Malmö, från hamnen i norr till Hyllie i söder. Vi pratar om modernismen och postmodernismen, om gängkriminalitet, framtidsdrömmar och noir-stämplar. Och en massa annat...

Lördag 26/9 bär det av, samling vid Studio kl 9.00. Välkommen! För anmälan läs här: Arrangemang    

Jo, Birger Sjöberg gjorde det, jag gör det och många andra med mig, särskilt i dessa tider – längtar till Italien. Italien är för många resenärer det mest behagliga och sofistikerade bland Medelhavets många länder. Varje land har sitt, utan tvekan. Men när det gäller kulturhistorisk rikedom, geografisk variation, landskapens skönhet, maten och vinet – så står måhända Italien i en klass för sig. 

Så har det sett ut länge. Den europeiska turismens historia är full av Italien-entusiaster. Den klassiska bildningsresan gick i princip alltid till Rom, den eviga staden. Här mötte den bildningstörstande resenären en oslagbar kombination av sydeuropeisk exotism och tyngden av hela den europeiska lärdomstraditionen. Under 1800-talet var resandeströmmen strid. Berthel Thorvaldsen betraktade dagen för sin ankomst till Rom 1797 som sin sanna födelsedag. Han stannade i staden i 40 år. HC Andersen följde efter, och blev snabbt övertygad om att Italien var hans andliga hem – ”fantasins hemland”.

Men redan flera decennier dessförinnan anlände en av Europas största andar - Johann Wolfgang von Goethe – till detta land, och blev förvandlad. Sådan var kraften i nordeuropeernas möte med Italien. Resan resulterade bland annat i hans Italienska resa, en av de tidiga reselitteraturens standardverk. 

​Orsakerna till vår längtan är i stort sett de samma idag: maten, vinet, solen, färgerna, landskapet, människorna och det rika kulturhistoriska arvet. Till forna tiders attraktioner tillkommer i modern tid annat, som italienskt mode och design, eller lite mer udda – progressiv förskolepedagogik! Det är svårt att slå Italien som resmål, helt enkelt.

Några som insett detta och gjort något åt saken så att säga, är ett gäng Italien-entusiaster från Stockholm och Skåne. En av dem – Peter Nilsson i Malmö – berättar: ”Vi var ett gäng tokiga svenskar som hittade ett gammalt hus i Piemonte helt enkelt. Vi kunde inte låta bli det…”

Högst upp på toppen av kullen i en av många små byar i Piemontes vackra landskap fanns ett gammalt ”Castello” från 1700-talet – alltså ungefär ett gammalt fort. Det var en smula nergånget, närmast en ruin, men det hindrade inte de engagerade svenskarna. De satte igång med att helrenovera stället, med syftet att skapa ett behagligt boende att komma till. Visserligen tog processen dubbelt så lång tid som beräknat, och det kostade lite mer också, men nu är man i hamn. Under renoveringsarbetet växte den ursprungliga projektgruppen på ca fem till dagens 16 personer. Och nu hyr gänget ut till andra Italien-älskare runt om i världen. Man erbjuder sex olika typer av lägenheter och rum, med olika storlek, till olika pris. 

Resultatet har blivit urskönt och utgör nu en stor lockelse för undertecknad. Anläggningen går under namnet Castello di Valio Serra – studera platsens hemsida här. För att bestämma läget geografiskt kan man tänka sig en plats nånstans mellan Genua och Turin, med staden Nizza Monferrato som närmaste ort.

”Varför just Piemonte?”, frågar jag Peter. ”Det var mest slumpen, men Piemonte har flera fördelar faktiskt. Här är inte turismen riktigt så utvecklad som på många andra platser i Italien, ändå är här fullt med intressant kultur. Det gör att priserna är relativt låga och att tillgängligheten är god. Förutom det befinner vi oss i mitt i de bästa vindistrikten och med en stark lokal mattradition.”

Vin ja, den som gärna fördjupar sig i vinproduktionens mysterier – eller bara vill pröva ett bra vin – har här nära till orter som Asti och Alba. Som vindistrikt är Piemonte helt enkelt ett av de viktigaste i landet. 

Vi längtar till Italien! Snart är vi där, utan tvekan!

Behöver du komma ut och promenera och samtala om intressanta ämnen med roliga människor? Det är klart du gör! Följ med till 

Köpenhamn 12/9 - Kierkegaard och stadier på livets väg (halvdag)
Köpenhamn 19/9 - Dansk guldålder (halvdag)
Malmö 26/9 - En vandring genom Malmös 1900-tal (heldag)

Mer info finner du här: Arrangemang    

Hör av dig om du undrar nåt!

 Efter att ha varit avskuren från världen, på den svenska sidan av nationsgränsen har jag nu, efter dryga sex månader, återkommit till den stora, vackra staden på andra sidan vattnet. Det känns bra. Eller, rättare, det känns fantastiskt – frihetskänslan är mäktig och mystisk. Ordningen återställd, grundläggande behov tillgodosedda. Dessutom är det ett Köpenhamn som är lugnare än förr, betydligt mindre belastat av turisthoparna. Sådant är ju inte fel, jag har ju därigenom betydligt bättre tillgång till stadsrummet, museer, barer, kaféer och restauranger här i min favoritstad i norra Europa.

Det mystiska i upplevelsen handlar om...

Ett av de bästa lokala utflyktsmålen på Bjärehalvön (det finns många!) är galleri Arnstedt i Östra Karup, den lilla by vid foten av Hallandsåsen som så tragiskt delats i två av E6-an alldeles vid avfarten till Båstad. Du når galleriet om du tar av västerut mot Båstad, och sedan svänger tillbaka mot byn vid den första rondellen du möter på väg 115, förutsatt att du färdas på motorvägen vill säga. Galleriet är inhyst i en gammal kvarn, invid den porlande bäcken som kommer ner från åsens majestätiska sluttning. Den består av flera byggnader och är belägen mitt emot den vitkalkade kyrkan.

Galleriet som startades 1998 förestås av Britt Arnstedt, som du oftast möter på plats under ditt besök. Hon ger dig säkert, om situationen tillåter, en liten introduktion till de aktuella konstnärerna, på ett initierat men alls icke påträngande vis. Galleriet uppvisar årligen en spännande uppställning svenska och utländska konstnärer, inom främst skulptur och måleri. För närvarande visas verk av Hertha Hansson, Tomas Lundgren och Ana Rebordao. Förutom de större presentationerna finns det i de mindre salarna och i trädgården också verk från tidigare utställningar. 

En av de återkommande konstnärerna här, och en favorit för oss på TT, är Linn Fernström. Också i år visas ett par mindre verk av henne. Av huvudnumren i år fastnar vi främst för Hertha Hansson, som får hänga sina stora och färgsprakande målningar i den nya, stora hallen. Det är kvadratiska mönster- och färgutflykter som tar sin utgångspunkt i haikuns sparsamma form och innehållskrav, som kopplingen till en årstid exempelvis. 

Till höjdpunkterna på Arnstedt hör alltid den lilla promenaden runt husen i trädgården, där det gömmer sig skulpturala pärlor av olika uttryck och ålder. En favorit här är Thale Vangens lustiga bläckfisk, vars armar man inbjuds att röra. Integrity is tickling me with too many fingers (2008) är verkets intresseväckande titel. 

Galleriets hemsida här. Åk dit och njut av inspirerande konst. Nuvarande utställning varar till den 26/8.

Det är en märklig sommar, på många sätt. Alla större reseplaner är skrinlagda. Några korta lokala turer har genomförts. Det är inte illa, vårt land är vackert och rikt på historia och kultur. Bara man vet vad man ska titta efter och vilka frågor som ska ställas, på de platser man passerar. Det är blicken det kommer an på, således. Återigen.

Men de kanske mest stimulerande... 

Hur är det med reslusten? Är den som hos flertalet tillfrågade i vår omkrets - begränsad? Sedan den 30 juni får vi ju resa utomlands igen, enligt vårt kära utrikesdepartement. Det vill säga, reseavrådan har hävts för flertalet länder. Men nej, nån rusning är inte i sikte.