Härmed avses en plats i Österrikes huvudstad, inte en roman av Joseph Roth. Det finns förvisso en roman av Joseph Roth med detta namn, men den får vi ta upp en annan gång. Kryptan är alltså en konkret plats i hjärtat av Wien. Den bjuder på en sällsam upplevelse som sätter känslorna i rörelse.
Från de intensiva folkvimlet på gatorna runt omkring och på torget Neumarkt kliver man in till ett relativt lugn. Inte jättemånga människor är intresserade av gravar, även om dessa tillhör historiskt mycket viktiga personer. Luften är sval och belysningen dämpad. Här ligger de alltså, den ene efter den andre, de jordiska kvarlevorna av cirka 150 habsburgare inklusive 12 kejsare och 19 kejsarinnor. Vissa har fått magnifikt konstnärligt utformade kistor, andra ytterst enkla. Estetiska ideal har förändrats på 400 år, det är ett faktum. Den överväldigande och rörande känslan sammanfattas väl av ett återkommande motto: i döden är vi alla lika.
Kapucinerkryptan har varit Habsburgarnas kejserliga gravplats sedan 1618. Bland de mest kända som ligger begravda här finns Kejsar Franz Joseph och hans hustru kejsarinnan Elisabeth ("Sisi"). Men här finner vi också ”Kungen av Rom”, det vill säga Napoleons son med den österrikiska prinsessan Marie Louise.
Kejsarinnan Maria Teresia och hennes man Franz I Stephan av Lothringen har fått den mest imponerande graven, med en stor och mäktig dubbelkista, utsmyckad med barockens alla attribut för död och förgänglighet. Det blir många dödskallar!
Kryptan är som sagt behagligt lugn i allmänhet. Viss trängsel uppstår dock vid Sisis kista, och här blir den lättrörde (undertecknad!) en smula tagen. Människor fortsätter att placera blommor och små gåvor här, och kistans hörn, som går att nå och beröra, är blankslitna. En form av kult kring den vackra kejsarinnan existerar här. Ett märkligt och rörande faktum.
Ta besöket som en övning i ödmjukhet. Som det heter: Tänk på din död, ty vad vi är, skall du också bli.
Från de intensiva folkvimlet på gatorna runt omkring och på torget Neumarkt kliver man in till ett relativt lugn. Inte jättemånga människor är intresserade av gravar, även om dessa tillhör historiskt mycket viktiga personer. Luften är sval och belysningen dämpad. Här ligger de alltså, den ene efter den andre, de jordiska kvarlevorna av cirka 150 habsburgare inklusive 12 kejsare och 19 kejsarinnor. Vissa har fått magnifikt konstnärligt utformade kistor, andra ytterst enkla. Estetiska ideal har förändrats på 400 år, det är ett faktum. Den överväldigande och rörande känslan sammanfattas väl av ett återkommande motto: i döden är vi alla lika.
Kapucinerkryptan har varit Habsburgarnas kejserliga gravplats sedan 1618. Bland de mest kända som ligger begravda här finns Kejsar Franz Joseph och hans hustru kejsarinnan Elisabeth ("Sisi"). Men här finner vi också ”Kungen av Rom”, det vill säga Napoleons son med den österrikiska prinsessan Marie Louise.
Kejsarinnan Maria Teresia och hennes man Franz I Stephan av Lothringen har fått den mest imponerande graven, med en stor och mäktig dubbelkista, utsmyckad med barockens alla attribut för död och förgänglighet. Det blir många dödskallar!
Kryptan är som sagt behagligt lugn i allmänhet. Viss trängsel uppstår dock vid Sisis kista, och här blir den lättrörde (undertecknad!) en smula tagen. Människor fortsätter att placera blommor och små gåvor här, och kistans hörn, som går att nå och beröra, är blankslitna. En form av kult kring den vackra kejsarinnan existerar här. Ett märkligt och rörande faktum.
Ta besöket som en övning i ödmjukhet. Som det heter: Tänk på din död, ty vad vi är, skall du också bli.
