Resor i coronans tid

Det är ju inte så lätt att resa nu. Så att säga. För några gör det ingenting, tillvaron kan istället bjuda på ett behagligt lugn i familjens och hemmets trygga vrå. Är man inte någon flitig resenär kanske inte livet ter sig så annorlunda jämfört med normala dagar - förutsatt att man drar ner på mediekonsumtionen. Vi i Sverige genomför ju - enligt vissa - ett riskfyllt experiment genom att låta skolor och arbetsliv pågå som vanligt. Utrikesdepartementet avråder från alla utlandsresor på grund av pandemin. Det är lätt att förstå. Vem vill bli till en börda för ett överlastat utländskt sjukvårdssystem om något skulle hända?

För andra utgör reseförbudet ett utpräglat ångesttillstånd. Världen har krympt ihop och blivit liten. Plötsligt är den full av ogenomträngliga gränser som hindrar mig från att vidga mina vyer, göra upptäckter och komma bort ifrån min vardag. För några av oss handlar detta verkligen om liv och död - eller nästan i alla fall...

Det är mörkt vid horisonten således. Kan vi trösta oss på något sätt? Jo, visst kan vi. Här är några längre eller kortare artiklar som kanske kan hjälpa till:

 ​Staycation och hemester - en moralisk och miljömässig nödvändighet?

Att resa i fåtöljen

Judith Schalanskys kartbok

Om inte detta hjälper så kan vi ta till filmen och litteraturen - lite kulturmedicin alltså. Läs om några filmer och böcker här:

Agincourt - historiskt slagfält i ny film

Att bjuda motstånd i Berlin

Var och en dör för sig

Ytterligare ett tips, utan artikel den här gången: Lars Andersson, den värmländske författaren, publicerade 1988 en roman om en resa, med sällsynt poetisk och suggestiv kraft - Pestkungens legend. Den handlar om en tid då pesten härjar i Sverige och den svenske kungen Magnus Eriksson i sin förtvivlan ger sig ut på en vandring längs med Klarälven upp mot norska gränsen. Där möter han en ensam överlevare, som också räddar livet på honom.

Den tror jag passar nu, i coronans tid!