Den som intresserar sig för antikens Rom kan knappast gå förbi den kanske främste romerska ledargestalten av dem alla – kejsar Augustus. Spåren av hans verksamhet finns överallt i den eviga staden. Rena fysiska spår från hans tid har vi exempelvis…
uppe på Palatinen, där rester av hans jämförelsevis enkla boning finns kvar att bese. Kvar finns också betydande lämningar av det torg – forum – som Augustus lät utforma norr om det egentliga Forum Romanum. Det var det första av en lång rad kejsarfora som efterföljarna kopierade, det ena mer storslaget än det andra. Augustus förärades ett mausoleum, en gravplats, inne i staden Rom, vilket i princip var otänkbart för vanliga människor. Seden var att man begravdes utanför murarna. Resterna av mausoleet finns också kvar.
Som ett monument över pr-specialisten Augustus står hans kanske viktigaste byggnadsverk – Ara pacis – fredsaltaret. Ett väsentligt drag i Augustus propaganda var presentationen av honom själv som fredsbringare. På ett sätt är bilden korrrekt: det blev fred inom rikets gränser under hans regeringstid. På ett annat sätt är bilden genomfalsk: han utvidgade under sin regeringstid riket mer än kanske någon annan och förde omfattande och långvariga krig.
Ara pacis uppfördes på Marsfältet år 13 f Kr, intill Via Flaminia, den nuvarande Corson i centrala Rom. Byggnaden har återuppförts i modern tid, bara ett litet stycke från Augustus mausoleum. Altaret är av ganska blygsamt mått och inte särskilt anslående. Altaret var emellertid en del av en större konstruktion som också omfattade ett gigantiskt solur där visaren utgjordes av en egyptisk obelisk, ditfraktad enbart för det ändamålet, samt också hans mausoleum. Obelisken står fortfarande kvar på sin ursprungliga plats, medan altaret alltså flyttats. Vid höst- och vårdagjämningen skulle visarens skugga passera över fredsaltaret. Höstdagjämningen var Augustus födelsedag.
Det intressantaste som möter en modern betraktare av fredsaltaret är de reliefer som pryder dess sidor. De visar hela den kejserliga familjen inbegripen i en offerceremoni, tillsammans med Roms officiella prästerskap. En av de mest magnifika relieferna visar den juliska ättens urmoder, gudinnan Venus. Augustus gudomliga släktskap går via Julius Caesar och den trojanske hjälten Aeneas. Det har sagts att fredsaltaret gör i bild och funktion vad Vergilius diktverk Aeneiden gör i text, nämligen förbinder den juliska ätten, Augustus och den framväxande kejsarmakten med Roms ärofulla och gudomliga förflutna.
Besöker du Ara Pacis idag finner du det inhyst i en modern museibyggnad, ett sällsynt byggnadselement i de centrala delarna av denna stad. Det är mycket vit färg och en stram och lågmäld form som omsluter fredsaltaret. Det är ett museibygge som är värdigt det historiska monument det är satt att skydda.
Museet är beläget vid Lungotevere, alltså vid floden, alldeles norr om Ponte Cavour. Öppettider alla dagar 9.30 till 19.30.
Som ett monument över pr-specialisten Augustus står hans kanske viktigaste byggnadsverk – Ara pacis – fredsaltaret. Ett väsentligt drag i Augustus propaganda var presentationen av honom själv som fredsbringare. På ett sätt är bilden korrrekt: det blev fred inom rikets gränser under hans regeringstid. På ett annat sätt är bilden genomfalsk: han utvidgade under sin regeringstid riket mer än kanske någon annan och förde omfattande och långvariga krig.
Ara pacis uppfördes på Marsfältet år 13 f Kr, intill Via Flaminia, den nuvarande Corson i centrala Rom. Byggnaden har återuppförts i modern tid, bara ett litet stycke från Augustus mausoleum. Altaret är av ganska blygsamt mått och inte särskilt anslående. Altaret var emellertid en del av en större konstruktion som också omfattade ett gigantiskt solur där visaren utgjordes av en egyptisk obelisk, ditfraktad enbart för det ändamålet, samt också hans mausoleum. Obelisken står fortfarande kvar på sin ursprungliga plats, medan altaret alltså flyttats. Vid höst- och vårdagjämningen skulle visarens skugga passera över fredsaltaret. Höstdagjämningen var Augustus födelsedag.
Det intressantaste som möter en modern betraktare av fredsaltaret är de reliefer som pryder dess sidor. De visar hela den kejserliga familjen inbegripen i en offerceremoni, tillsammans med Roms officiella prästerskap. En av de mest magnifika relieferna visar den juliska ättens urmoder, gudinnan Venus. Augustus gudomliga släktskap går via Julius Caesar och den trojanske hjälten Aeneas. Det har sagts att fredsaltaret gör i bild och funktion vad Vergilius diktverk Aeneiden gör i text, nämligen förbinder den juliska ätten, Augustus och den framväxande kejsarmakten med Roms ärofulla och gudomliga förflutna.
Besöker du Ara Pacis idag finner du det inhyst i en modern museibyggnad, ett sällsynt byggnadselement i de centrala delarna av denna stad. Det är mycket vit färg och en stram och lågmäld form som omsluter fredsaltaret. Det är ett museibygge som är värdigt det historiska monument det är satt att skydda.
Museet är beläget vid Lungotevere, alltså vid floden, alldeles norr om Ponte Cavour. Öppettider alla dagar 9.30 till 19.30.
