Är det förhastat att planera resor och utflykter för 2021? Kanske, men några av oss kan inte låta bli! För TT ser det för närvarande ut som nedan.

Ge mig gärna respons i stort och smått, ställ frågor, föreslå förändringar!

Historiska Kreta (23 - 30 september): denna vistelse var ju planerad till samma tid förra året, men fick ställas in. Nu satsar vi på hösten 21 istället! Det blir långa vandringar utmed kusten och kring intressanta arkeologiska fyndorter. Läs mer här! 

Tre dagar i Berlin: inget datum är bestämt ännu, men det kommer snart. Ni är ett gäng som bevakar, vet jag. Fortsätt med det! Det blir ett intensivt promenadprogram i världens trevligaste stad, som vi ständigt längtar till! Berlin är enkelt, vad gäller färdmöjligheter och boende, så vi lär inte få några större problem med detta. Vi hoppas på sommaren nån gång!

Bildningsresa till Rom: samma som ovan, inget datum ännu, men det kommer upp snart. Det blir tidig höst med stor sannolikhet. Här måste jag kolla lite noggrannare med hotell och restauranger etc, så att inte coronan slagit ut för många av favoritställena. Här är ni en stor grupp som var inbokade förra året, och jag hoppas verkligen ni är med denna gång också!

Mina förberedelser för Rom omfattar för närvarande svenske journalisten Eskil Fagerströms böcker om staden och landet. När du satt upp dig på intresselistan får du tillgång till hela min läslista för Rom! 

Två veckor i Indien: planeringen går vidare och jag laborerar för närvarande med ett par olika alternativ. Som några av er redan vet, är det fokus på norra Indien, med utgångspunkt i Delhi. 

Förutom ovanstående sätter jag i dagarna ihop några enkla bilturer i norra Europa. Tanken är att du gör dem på egen hand, eller tillsammans med mig! Vi får se, mer detaljer kommer!

​Promenader ligger ute nu för maj månad - kolla här! Det blir förstås Köpenhamn (vi håller tummarna!) med bekanta  teman som 

Kierkegaard: förstärkt med några perspektiv och frågor från Pia Søltoft - Kunsten at vælge sig selv om Kierkegaard, coaching och lederskap, samt Johannes Sløk - Kierkegaards univers, en guide till geniet. 

Tragedi och triumf - HC Andersen i Köpenhamn: det finns mycket som är välkänt om gamla HC, men också mycket som är okänt. Vi ska försöka spegla oss lite i honom och hans erfarenheter. Samt berätta sagor för varandra.

Dansk guldålder: inget konstigt här, svårt bara med urvalet historiska figurer. Fru Heiberg måste vi ta  upp, som vanligt, liksom Thorvaldsen. Ja, några till. 

Sen blir det Malmö, den kära hemstaden, och Lund! Läs här för detaljer! 

Arbetets mening: en promenad jag gjorde med några entusiaster förra våren, nu utvecklat och starkt påverkat av Roland Paulsens böcker.

Om det värdefulla i livet: temat speglar min kritik av vår tids instrumentalisering. Var står du nånstans i detta? Det ser jag fram emot att få höra! Utgångspunkt hos en utmärkt dansk psykolog och författare: Svend Brinkmann.

Esaias Tegnér och diagnosens betydelse: ja, vi får se om detta tema går att få ihop! Jag litar på dig som deltar! Nej, men Tegnér har vi försökt diagnostisera länge (melankoli, depression, cynism?) och i vår tid kämpar många på gott och ont med självdiagnostisering och med att placera etiketter på andra. Inspiration bland annat från Espen Hammer, Karin Johannisson, Stewe Claeson och Fredrik Svenaeus. 

​Vid Grosser Stern i hjärtat av Berlin ägnar man sig åt ett stycke traditionell, nationalistisk hjältedyrkan. Det är något tämligen ovanligt i den tyska huvudstaden, där människor under långa tider har fått betala ett mycket högt pris för en urspårad och perverterad, tysk nationalism. Alla minnen från tiden före den stora tyska katastrofen (läs nazieran 1933-1945) som andas denna nationalism, är i viss mån stigmatiserade. Men här på denna plats finns alltså minnen kvar, förunderligt välbevarade. Och det går att närma sig den tyska nationalismen och dess huvudrollsinnehavare med bevarat förnuft. Det är inte farligt att syssla med detta stoff, om nu någon skulle tro det. Det gäller i extra hög grad oss som står utanför den tyska historien, även om vi också berörts och berörs av den. 

Således kan vi vid Grosser Stern, mitt i Tiergarten i Berlin... 

"En ensam vandrare är både närvarande i omvärlden och isolerad från den, mer än en åskådare men mindre än en deltagare. Att vandra lindrar eller rättfärdigar det här utanförskapet: man är en smula mindre kontaktbar på grund av att man vandrar, inte för att man är oförmögen till kontakt."

Rebecca Solnit

En av de intressantaste platserna i Berlins omnejd är Potsdam, delstaten Brandenburgs huvudstad och en ort med rikt, framförallt kungligt, kulturarv. Du tar dig ledigt hit från centrala Berlin med tåg.
 
Det är i första hand de brandenburgska/preussiska kungarnas aktiviteter som avsatt spår här, men också senare historia förknippas med orten. Exempelvis ligger det lilla slottet Cecilienhof i Potsdam, platsen för Potsdam-konferensen i juli 1945. Slottet rymmer idag en utmärkt ambitiös utställning om det dramatiska mötet som formade mycket av Europas efterkrigshistoria.

Nu fokuserar vi dock på ett centralt beläget torg i staden, närmare bestämt Alter markt, en vacker plats som hyser ett par arkitektoniska pärlor förutom ett par intressanta museer. Torget är det gamla Potsdams centrala plats, med rötter i medeltiden. Den mest anslående byggnaden är Nikolaikircke, från 1830-talet, med sin tunga kvadratur och imponerande kupol. Arkitekt var – just det – Karl Friedrich Schinkel, som ligger bakom ett flertal praktbyggnader i Berlin från denna tid (Altes museum, Schauspielhaus, Friedrichswerdersche kirche m m). Stilen är således nyklassicism, en stil som Schinkel behärskade till fulländning. Schinkel levde dock med en fot i det framväxande industrisamhället och konstruktionen som håller kupolen uppe är således helt i järn. Byggnadens komposition med den kvadratiska huskroppen saknar också helt förebilder i det gamla Grekland, detta är Schinkels kreativa skapelse. Som det mesta annat här var kyrkan kraftigt skadad efter kriget och renoveringarna har varit omfattande. 

Men här finns mer: Potsdams stadsslott, en rekonstruktion som stod färdig 2014 och som nu rymmer Brandenburgs delstatsparlament, Museum Barberini i det likaledes återuppförda Barberini-palatset, och stadens gamla rådhus med sitt torn och gyllene Atlas-figur på taket, och som nu hyser Potsdam Museum – Forum für Kunst und Geschichte. 

Samtliga dessa byggnader uppfördes ursprungligen under 1700-talet då Fredrik den store (1740-1786) – Alter Fritz - huserade i Potsdam. Kungens främste arkitekt var Georg Wenzeslaus von Knobelsdorff och han ligger bakom torgets obelisk liksom barockfasaden på stadsslottet och ytterligare ett hus vid torget. Carl von Gontard är mannen bakom Barberini-palatset. 

Platsen var som sagt rejält förstörd, främst efter de allierades bombräd den 14 april 1945 och slutstriden om Berlin i slutet av månaden. Men även DDR-regimen gjorde sitt för att utradera detta kulturarv. Men genom generösa mecenater och kloka företrädare för tyska staten har platsen återfått sin forna glans. Det gäller särskilt sen det förfärligt anskrämliga DDR-huset vid torgets nordvästra sida äntligen revs härom året. 

Noteras bör alltså att både Barberini-palatset och slottet var helt jämnade med marken efter beslut av DDR-regimen, och har återuppförts från grunden, med enbart fasaderna trogna de gamla originalen. Interiört är det helt moderna byggnader, på samma sätt som man har gjort inne i centrala Berlin med Stadtschloss, eller Humboldt Forum som det nya namnet lyder. 

Det gamla rådhuset som också var skadat, byggdes däremot upp av den östtyska regimen i början på 60-talet, liksom huset till höger (en modern byggnad sammanbinder de två husen), ett bostadshus ritat av ovan nämnda Knobelsdorff. 

Potsdam rymmer som sagt mycket mer, vilket framtida artiklar får vittna om. 

Medan många av oss forfarande tänker allvarligt på resandets miljöaspekter och pandemins påverkan, kör det brittiska resemagasinet Condé Nast Traveller på i sedvanlig stil. Det är i alla fall känslan som deras mailutskick förmedlar. Följaktligen tipsar man så här års under konventionella rubriker som "The best holiday destinations for 2021", "Where our editors are travelling for easter 2021". "Where to ski in April", "This is where it is hot in April"! Osv.

Det är inte vurmen för resor som får en att studsa något, den delar vi ju många av oss. Men, kanske snarast... 

Alla skulle nog inte skriva under på ovanstående klämkäcka rubrik. Vi vet ju så lite ännu, om hur 2021 kommer att gestalta sig. Kommer vaccinet att räcka? Hur fortlöper distributionen? Vilka restriktioner får vi lära oss att leva med? Och, vilka vanor har vi lagt bort, eller vilka har vi lagt oss till med?