Malmö intar en särskild plats i de flesta svenskars föreställningsvärld. Detsamma gäller för övrigt ett växande antal människor utanför landets gränser. Föreställningarna om Malmö är uppbyggda främst genom mediers rapportering om tillståndet i staden. 

Sedan länge pågår en intensiv "bildstrid" kring just Malmö. På ett intressant sätt har staden kommit spela en huvudroll i frågan om tillståndet i nationen, i den infekterade debatten om "Sverigebilden".

Den 19 maj gör vi en promenad tvärs igenom staden, från norr till söder, för att konfrontera våra bilder av Malmö med den fysiska verkligheten. Följ med! På vägen tar vi oss an denna bilddiskussion. Dessutom pratar vi om modernismen, rivningsraseriet, arbetarrörelsen, det mångkulturella samhället, med flera ämnen av avgörande vikt för den svenska historien.

Detaljer om anmälan etc finner du under fliken Våra arrangemang ovan. Promenaden är en favorit i repris från förra året, kolla här: Malmö - att bygga den goda staden.

Läs mer om Malmö i lite längre artiklar här:

Malmö Noir - staden och bildstriden
Kronprinsenkvarteret i Malmö - om staden som försvann                          

Kongeloven, eller Lex Regia, som den hette på dåtidens internationella språk, var inget mindre än det danska enväldets konstitution. Som ett unikum i Europa byggde den danska kungamakten på en lag från 1665 som fastslog att monarken ägde all makt i riket. Inga lagar stod över kungen, inte ens de han stiftade själv. En enda inskränkning beskrevs i lagen: kungen fick inte dela riket. 

Författaren till lagtexten var den senare rikskanslern Peder Griffenfeld, den ståtlige mannen på bilden. Här står han vackert placerad på Slotsholmen i Köpenhamn, intill den fina Bibliotekshave. På platsen finns ett enkelt kafé, där man kan slå sig ner och filosofera en stund över fallgropar som uppstår i en organisation där all makt är samlad hos en enda person, som dessutom ärver sin post.

En fallgrop blev uppenbar under den epok som har kallats Struensees tid (1770-1772). Under en promenad den 17 juni i Köpenhamn fördjupar vi oss i frågor om makt och maktspel, idealism och realism och återstiftar bekantskapen med vad som hände dessa dramatiska år. 

​Mer om denna och andra promenader i Köpenhamn hittar du här.

"Och faktiskt: kanske finns det inget som bättre åskådliggör världens oerhörda tillbakagång efter första världskriget än inskränkningarna i människans personliga rörelsefrihet och rättigheter. Före 1914 hade jorden tillhört alla människor. Var och en reste vart han ville och stannade så länge han ville. Det fanns inga ansökningar, inga tillstånd, och det roar mig alltid att se unga människor förvånas när jag berättar att jag före 1914 kunde resa till Indien och Amerika utan att äga något pass eller ens ha sett ett sådant. Man steg på och steg av utan att fråga och bli frågad, man behövde inte fylla i något av de hundratals papper som i dag avkrävs en. Det fanns inga passersedlar, inga visum, inga besvärligheter."

Stefan Zweig - Värden av i går - En europés minnen

Send a salami to your boy in the army, står det på personalens tröjor och på skyltar överallt, på Katz´s delicatessen på södra Manhattan i New York. Det är en referens till den judiske sångaren och satirikern Tom Lehrer och hans lysande So long Mom – a song for World War III.

På Katz´s deli har man aldrig skämts över sin patriotism. Traditionen att skicka matpaket till soldater i armén har fortsatt ända in i vår tid och krigen i Irak och Afhganistan. Det konservativa anslaget förstärks genom maten i sig, som är den samma som serverats här i decennier. Katz´s är totalt ohippt, och därför givetvis helt fantastiskt charmigt.

Den icke-köttätande delen av människosläktet har inte mycket att hämta här. Det är helt enkelt kött i alla dess former som gäller. Paradnumret är en pastramismörgås som är så tjock av nyskuren pastrami att det är svårt att få ett grepp om den, både med munnen och med händerna. Flottet rinner och sältan kräver stora mängder öl eller läsk. För den som vill ta det lite försiktigt finns vanlig varmkorv eller hamburgare och för den sofistikerade finns alltid en "bagel with lox". Ok, lite fisk o grönt finns alltså, men ställets undertext ljuder högt: "Om du inte gillar kött kan du stanna hemma!" Maten beskrivs som Kosher-style, vilket enligt uppgift inte nödvändigtvis gör den helt kosher, men griskött och skaldjur lyser med sin frånvaro.

De flesta besökare tycks hugga in på pastramimackor eller corned beef- diton med glupande aptit. Veckovolymen av serverad pastrami uppgår till 6800 kg (Wikipepedia). Det är fascinerande att se hur mycket mat en människa kan sätta i sig på kort tid. Det är helt fullt med folk i lokalen, som är enorm, och ljudnivån därefter. Det köas, både i entrén och för att få ett bord när man väl är inne. Den som inte har tålamod att vänta på att bli serverad, kan ställa sig i en av nio, tio köer för självbetjäning.

Katz´s deli har funnits med ett tag, ända sedan 1888. Väggarna är täckta av foton från alla dessa år och det framgår att en lång rad prominenter har tittat in. Som de flesta restauranger, kaféer eller barer med en lång historia, har Katz´s blivit en institution och turistmagnet. Det har de klarat bra, tycker vi på TT, som uppskattar människor som är trogna sina ideal. Naturligtvis figurerar stället i populärkulturen. Mest känd är kanske en scen i When Harry met Sally från 1989, med Meg Ryan och Billy Crystal i huvudrollerna. Bordet där de satt är markerat förstås, med en skylt som säger ”hope you have what she had”. Och vad hon fick, det framgår av klippen på nätet, exempelvis det här. 

Katz´s deli är ett ställe som känns uramerikanskt, och det på ett mycket trevligt sätt. Här är mycket roligare än på hipsterhaken, som trängs runt omkring i kvarteren. Katz´s hamnar högt på vår lista!

Till sist, den underbare Tom Lehrers slutrader i den satiriska antikrigslåten So long Mom, lyder som följer:

Remember Mommy, I'm off to get a Commie, so send me a salami, and try to smile somehow. I´ll look for you when the war is over – an hour and a half from now!”
(1965)

Den som vill besöka Katz´s behöver knappast tänka på tidpunkten, stället är i princip alltid öppet. Sannolikt är det alltid mycket folk också. Adressen: 205 East Houston street, New York.