TERTULIA TRAVELS - KULTURHISTORISKA RESOR
  • Blogg
  • Platser
  • Konsten att resa
  • Reseberättelser
  • Om Tertulia
  • Promenader och resor
  • Tips
  • Kartor
  • Litteratur

Bibliotheksaal i klostret i Bad Schussenried och Steinhausen vallfartskyrka - Svindel i Schwaben del 11

2/29/2024

 
Picture
I elfte delen av Thomas Sewerins ambitiösa resa i Sydyskland anländer vi först till Bad Schussenried som hyser ett kloster med en magnifik bibliotekssal - som är på låtsas! Därefter når vi ytterligare en vallfartskyrka, den i Steinhausen - och som kanske utgör essensen av traktens rokokoarv. 

Vill du läsa om hela resan i ett svep - kolla här!


Premonstratenserbrödernas kloster i kurorten Bad Schussenried blev totalförstört under trettioåriga kriget och återuppbyggdes hjälpligt under början av 1700-talet. Detta arbete fick avbrytas vid flera tillfällen. Under det spanska tronföljdskriget, till exempel, inkvarterades tusentals soldater i klosterbyggnaderna. Under tiden snidade den schwabiske mästarkorstolssnidaren Georg Anton Machein en hel uppsättning sådana stolar och de installerades i det halvfärdiga kyrkorummet 1717. Det fick fart på rokokointeriören i kyrkan som färdigställdes under tiden fram till 1748.
​
Jag stannar länge vid detta mästerverk i trä. Alltsedan jag för första gången fångades av träsnideriet i korstolarna i Toledos katedral har jag varit fascinerad av denna sorts konst och har också börjat samla på bilder och berättelser om dessa intrikata hantverk. Mest berömt är klostret i Schussenried för sin bibliotekssal. Det är en fullständigt osannolik miljö i två våningar byggt efter skisser som gjorts av bröderna Zimmermann. 

Bokhyllorna består av dekorationer av böcker. Franz Georg Hermanns takfresk berättar legender ur premonstratensernas historia. Det står alabasterstayer runt om i rummet som föreställer olika trosuppfattningar, mest om katolicismen, men också figurer som föreställer islam, kalvinism, lutherdom, judendom, frimurarorden och gnosticism. Rummet blev på 1800-talet en konsertsal då en orgel installerades. Nu lyssnar man mest på musik i salen.

Bara några kilometer ifrån Schussenried ligger höjdpunkten på hela Oberschwäbische Barockstrasse – vallfartskyrkan i Steinhausen, bröderna Zimmermanns absoluta lilla mästerverk. Det är här, liksom i Die Wies, som alla elementen i interiören flyter samman till en helhetsbild av en tänkbar framtida himmelsvistelse. Breda fristående pelare och i valven mellan dem fylls varje skrymsle med stuckatur och det sker en metamorfos där plötsligt gipsbalustrader blir målad yta, det arkitektoniska blir till bild. Pelarnas och valvbågarnas rytm lierar sig med ornamenten och den stora berättelsen om Edens lustgård och trädgården hortus conclusus i Höga Visan på motsatta sidan i takfresken. Plus grupperna som samlas i de fyra kontinenter på sidorna i taket, där i centrum tronar Maria, himlens drottning.

Kyrkan byggdes mellan 1728 och 1731 av de vid det här laget välkända bröderna Dominikus och Johann Baptist Zimmermann. Abbotten Didacus Ströbele i det näraliggande Schussenriedklostret beställde och var byggherre. Vid högaltaret står på en pelare en Pietá från 1400-talet, en mirakelbringande skulptur som alla pilgrimer tillber på sin Mariavandring hit. Högaltaret är också omgärdat av Steinhausens skyddspatroner Petrus och Paulus. Utanför dem på balustraden skyddas altaret dessutom av ärkeänglarna Mikael och Gabriel. Altartavlan skildrar nertagningen från korset. 

Oavsett om du är pilgrim som kommit hit för att tillbe “Den heliga modern på pelaren” eller du är en turist med speciellt nördiga rokoko-intressen får du ditt lystmäte i denna lilla bykyrka. Här är essensen av den sydtyska rokokon. Här sköljs man över av en fusion av många konstarter och man drabbas av hisnande svindel när man blickar upp.

Jag lär mig också lite om rokokoepokens syn på tiden. Halva året var vid den tiden helgdagar. Bönderna hade det tufft. Kyrkan och krogen var ett refugium. Men det var inte lättja som byggde rokokokyrkorna som lät bönderna klamra sig fast vid helgonen och deras helgdagar i vidskepelse. Det var en speciell känsla av människans uppgift i livet på jorden och vad arbetet betydde. Människorna kände att de var i händerna på högre makter. 

Pilgrimsfärderna och helgdagarna gav en trygghet och skapade en känsla av samhörighet med jorden/naturen och de makter som styr över den. Som Nietzsche visste så är agg mot tiden den djupaste källan till att vi får frid i oss själva och i naturen. Ett skäl till att vi älskar rokokon är en längtan efter det som undflyr oss. Det var det som fick abboten i Steingaden, när alla pengar var slut, ta av ringen på sitt finger och rista in orden på en vindruta i kyrka: Hoc loco habitat fortuna, hic quiescet cor. “På denna plats dväljes lyckan, här finner hjärtat vila.” 

Bönderna med sin syn på tiden fann ro i dessa kyrkor. Bonden stod nära, både tacksamt och starkt, växandets och livets mirakel. Magin i att varje morgon ljuset vann en seger över mörkret, den årliga triumfen av våren mot vintern stöttade tilliten på att livet till slut vinner över döden. Det andliga året med alla sina helgdagar följde med denna uppfattning. För lantbruket fanns ingen bortkastad tid, som upplysningen hävdade. Bonden såg tiden som en knapp resurs som man skulle handskas med som med pengar. Det var hårt arbete som gällde. Rokokokyrkan representerar på detta sätt frihet från tidens tyranni.
Picture

Sagt om resor 76

2/19/2024

 
Tycker du ej det är komiskt att jag drifver omkring dag efter dag med en blå guidebok i handen och så stanna vi vid gathörnen och på torgen och läsa. Jag tycker det är löjligt, men hela världen gör sammaledes. 

Selma Lagerlöf i brev till systern Gerda, Florens i november 1895

Salem: kloster och palats - Svindel i Schwaben del 10

2/14/2024

 
Picture
Thomas Sewerin avverkar ytterligare ett kloster på sin väg genom södra Tyskland. En kavalkad av kejsare och en tidig sekulariseringsvåg upptäcks och begrundas.  

​Läs hela reseberättelsen i ett svep om du vill - 
här!

Vallfartskyrkan i Birnau byggdes av cictercienserklostret i Salem en knapp mil in landet från Bodensjön. Jag kör dit och lär mig då att när Napoleon i något av dåtidens många krig, nådde Sydtyskland 1802, skedde en sekulariseringsvåg där. Klostren stängdes, munkarna och nunnorna fördrevs, kyrkor revs och inredningarna såldes på auktion. Att så många av rokokotidens pärlor finns kvar har vi protesterna från fromma bönder att tacka. Plus renoveringsarbeten de senaste åren. Salem var ett rikt kloster på sin tid, men hela byggnadskomplexet auktionerades ut till en tysk adelsfamilj som tog över i början av 1800-talet.

Jag följer med en guidad visning i slottet. Jag är nyfiken på de klostermiljöer som hade medel att frambringa rokokoprakten här ner i Tyskland. Mest spännande ska det bli att se den spektakulära Kaisersaal – och det glänser i guidens ögon när hon berättar att vi ska hamna där, i slutet på av hennes tur.

Abbotten Stephan I beställde balsalens dekorationer 1708 och Franz Joseph Feuchtmayer utförde hela det rika porträtt- och stuckaturarbetet i salen. Sexton kejsarporträtt i naturlig storlek ska minna om att klostret beskyddas av härskare på högsta ort. Serien börjar med Lothar III som var kejsare när klostret grundades på medeltiden och avslutas med Karl VI som kröntes till kejsare 1711. En fullständigt osannolik riddarsal för att vara i ett kloster men den vittnar om hur ledningen här i 1700-talets Salem siktade på samma prestige och utstrålning som samtidens både kyrkliga och sekulära aristokrati.

Denna prestigefulla balsal var prelaturens huvudattraktion. Slottet i Salem odlar också vin och i Weinladen köper jag en låda sekt, dito torr Riesling och en flaska Apfelbrand. Kör sedan vidare till ännu en plats som jag dagdrömde om där hemma i Malmö.
Picture

Wallfahrtskirche Birnau - Svindel i Schwaben del 9

2/8/2024

 
Picture
Thomas Sewerin når som längst söderut, kanten av Bodensjön, på detta sin nionde etapp på resan bland sydtyska kyrkor och kloster. Tankar om svenska seriefigurer gör sig påminda inför en fantasifull putti. 

​Läs hela reseberättelsen i ett svep om du vill - 
här!

​Sover gott i mitt krypin på Gasthaus Rössle och startar tidigt nästa dag som är söndag. Solen skiner och det är nedförsbacke nästan hela vägen till Bodensjön. Jag kör genom ett landskap med ändlösa äppelodlingar. Nästan som att köra omkring på Österlen hemma. Jag är på väg till vallfartskyrkan Birnau. Allra längst bort från hemmet i Malmö och mitt ursprungliga huvudmål med resan.

Pojken som slickar på honung från en bikupa han håller i famnen. Som jag bara fick för mig att jag måste se. Kyrkan ligger sagolikt vackert mitt i en vingård vid foten av berget som sluttar ner i Bodensjön. Exteriört ser den ut som en kontorsbyggnad med torn på, men när man öppnar den tunga dörren och stiger in, då händer det saker. Fast, det pågår en mässa under lång tid där inne och vi är många som bidar vår tid utanför. Dock finns en välsorterad Klosterladen och Christliche Buchhandlung i basilikan.

Jag tänkte redan innan jag reste att jag skulle köpa med mig hem en snidad votivstaty som ett minne. Gärna en stor. Dock kostade dessa i storleksordningen 2000 - 5000. Euro! Jag nöjer mig med en liten handsnidad och förgylld bildstod – “Die Schmerzmutter” – som jag nu har sällskap med när jag försjunker i mina tankar hemma. 

Nå, körsången klingar ut, långt om länge, och vi är många som stiger in i ännu en förgård till de saligas hemvist. Det som är speciellt med Birnau är att, fastän den betraktas som ett av de finaste exemplen på byggnadsstilen rokokon i världen, ser vi därtill här en begynnande nyklassicistisk stil, hur symbiosen, sammansmältningen i rummet av arkitekturen, stuckaturen och freskomålningarna, som ju så tydligt och klart kännetecknade den sydtyska rokokon, håller på att lösas upp och arkitekten håller på att få övertaget. Här syns fönstren, till exempel, och kyrkan belyses med direkt ljus.

Kyrkans arkitekt Hugo Schnell kom inte från Wessobrunn utan från en rivaliserande skola i Voralberg i Österrike. Han samarbetade dock med stuckatören Joseph Anton Feuchtmayer från Wessobrunn och Bernard Göz, en av de ledande takmålarna från Augsburg, och målade ett av de mest överväldigande av tak som finns i världen. Det hedrar och skildrar Maria i olika skeden av hennes liv. Birnau räknas som den centrala Mariavallfartsorten vid Bodensjön. Det berättas om flera mirakel som skett här. Mest handlar dessa underverk om barn som helats från svåra sjukdomar, ja till och med dödfödda barn som återvänt till livet. Här hände saker.

Den mest berömda av alla detaljer i kyrkan är Feuchtmayers lilla staty, “der Honigschlecker” en charmerande liten putto som håller en bikupa i famnen och stoppar ett finger med honung i munnen. Figuren sitter vid ett altare helgat åt den Helige Bernard av Clairvaux och ska vara en symbol för denne cisterciensermunk, lärare och skolastiker på 1100-talet, berömd för sina predikningar där orden “flöt som honung” ur hans mun. Statyn ska också symbolisera binas flit och strävsamhet. På andra sidan gången, vid ett parallellt altare, står pojkens kollega, en mindre busig och mera seriös brorsa med en bok i handen. Är de förebilder för seriefigurerna Max och Moritz, eller de senare Knoll och Tott?

Picture
    Välkommen till Tertulia travels! Här läser du om resor, turism och spännande platser.
    ​Häng med! 
    Aktuella promenader och resor
    Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

    Arkiv

    July 2025
    June 2025
    May 2025
    April 2025
    March 2025
    February 2025
    January 2025
    December 2024
    November 2024
    October 2024
    September 2024
    August 2024
    July 2024
    June 2024
    May 2024
    April 2024
    March 2024
    February 2024
    January 2024
    December 2023
    November 2023
    October 2023
    September 2023
    August 2023
    July 2023
    June 2023
    May 2023
    April 2023
    March 2023
    February 2023
    January 2023
    December 2022
    November 2022
    October 2022
    September 2022
    August 2022
    July 2022
    June 2022
    May 2022
    April 2022
    March 2022
    February 2022
    January 2022
    December 2021
    November 2021
    October 2021
    September 2021
    August 2021
    July 2021
    June 2021
    May 2021
    April 2021
    March 2021
    February 2021
    January 2021
    December 2020
    November 2020
    October 2020
    September 2020
    August 2020
    July 2020
    June 2020
    May 2020
    April 2020
    March 2020
    February 2020
    January 2020
    December 2019
    November 2019
    October 2019
    September 2019
    August 2019
    July 2019
    June 2019
    May 2019
    April 2019
    March 2019
    February 2019
    January 2019
    December 2018
    November 2018
    October 2018
    September 2018
    August 2018
    July 2018
    June 2018
    May 2018
    April 2018
    March 2018
    February 2018
    January 2018
    December 2017
    November 2017
    October 2017
    September 2017
    August 2017
    July 2017
    June 2017
    May 2017
    April 2017
    March 2017
    February 2017
    January 2017
    December 2016
    November 2016
    October 2016
    September 2016
    August 2016
    July 2016
    June 2016
    May 2016
    April 2016
    March 2016
    February 2016
    January 2016
    December 2015
    November 2015

Vill du ha tips på bra hotell eller restauranger - klicka här!
Intresserad av kartor - klicka här!
Läs om Tertulia travels kommande arrangemang här!

​Epost: [email protected]   Telefon: 070-791 48 08   ​
  • Blogg
  • Platser
  • Konsten att resa
  • Reseberättelser
  • Om Tertulia
  • Promenader och resor
  • Tips
  • Kartor
  • Litteratur