TERTULIA TRAVELS - KULTURHISTORISKA RESOR
  • Blogg
  • Platser
  • Konsten att resa
  • Reseberättelser
  • Om Tertulia
  • Promenader och resor
  • Tips
  • Kartor
  • Litteratur

Marocko del 2: Marrakech - möten på kvinnomuseet

5/25/2020

 
Bild
Här kan du läsa andra delen av Tommy Josefssons artikelserie från Marocko. Tommy, språkligt intresserad Jönsköpingsbo, är en flitig resenär i Nordafrikas och Mellanösterns länder.  

Under mitt sökande efter sufiska helgedomar i Marrakesh tusenåriga medina (gamla stan), viker jag in på en färgglad bakgata. En skylt - ”Kvinnomuseum” - på en nyrenoverad byggnad fångar min uppmärksamhet och jag går in. Receptionisten vaknar ur sin slummer, ursäktar sig och skrattar lite generat. Tjugo kronor kostar inträdet. Väggarna är täckta av utställningar om framstående marockanska kvinnor genom historien: författare och deras verk, poeter, vetenskapskvinnor, hjältar från befrielsekriget mot Frankrike, politiker och kvinnors centrala roll i religionsutövningen och kulturen.

När jag lämnar museet ska det just stänga. Receptionisten, en extraknäckande lingvistikstudent från universitetet i Marrakech, erbjuder sig på utmärkt engelska att visa mig runt i basarområdets labyrinter. Hon har aldrig varit utanför Marocko, men är väl förtrogen med engelsk litteratur och Sidenvägens fortsatta expansion genom kinesiska motorvägsbyggen mellan Algeriet och Marocko. Med målet att bli turistguide studerar hon nu koreanska för att därmed lägga till ytterligare en sträng på sin redan sjusträngade lingvistiska lyra.

Några spanska turistande arkeologistudenter från Barcelona gör oss sällskap. De ger ett vilset, nästan oroligt intryck där vi strövar fram genom de exotiska gränderna. Vår berbiska guide understryker kvinnors fri- och rättigheter i landet, medan vi tar en kopp pepparmintthé på ett kafé vid Jamaa al Fnaa. Två män med banjo och tamburin stannar till och spelar för kaféets gäster för en slant.

- Jag känner mig trygg att obeslöjad gå omkring här långt in på natten, understryker hon, samtidigt som en slöjbeprydd kvinna på en vespa susar förbi in i de trånga gränderna och får fotgängare att hoppa åt sidan. En stund senare passerar en skäggprydd man med sin hijab-täckta hustru på pakethållaren. På bara några minuter utspelas en kavalkad av den marockanska mångfalden, där alla klär sig efter eget tycke.

Tankarna går till studenten som jag passerade för två år sedan på en soffa i Lale-parken i Teheran. Hennes sjal hade liksom glidit av och jag ville diskret få en bild som visade på lite islossning i den strikta tillämpningen av de islamska lagarna i Iran. Hon upptäckte mig bakom buskarna, fäste sjalen panikartat snabbt och tittade förskräckt på mig som om hon trodde att jag var från sedlighetspolisen. Lika förskräckt ser praktiserande muslimer som känner sig trygga under sjalen på pratet om slöjförbud i Europa. Marocko följer däremot inte någon förbudslinje i denna fråga, utan bejakar kvinnors roll i samhället, med eller utan slöja.

Kulturhistoriskt inskott - berber
Berber, eller Amazighs som de själva kallar sig, är Marockos ursprungsbefolkning och utgör ungefär en tredjedel av landets invånare. Liksom kurderna i norra Mellanöstern lever de i ett samhälle präglat av klaner, vilket kanske är skälet till att de inte har lyckats att skapa en egen nation.

De återfinns över hela Nordafrika. Samtidigt är språkfamiljen uppdelad i ett antal dialekter vilket inte heller främjar sammanhållningen. Klanernas lojalitet gäller främst dem själva. Om fördelar kan vinnas skapas allianser med andra klaner, men även med andra religiösa grupper eller utländska makter. Man kan därför finna både islamska extremister och ateister, sufier, shiiter, sunniter, judar och animister bland berberna, men också inflytelserika personer som Ibn Rushd Averroes.

Det är ändå de två medeltida berbiska dynastierna Almoraviderna (1060–1147) och Almohaderna (1147–1248) som utgör höjdpunkten av berbiskt inflytande i Marocko, även om de sinsemellan var ärkefiender. Spänningen mellan det systematiskt ökande arabiska inflytandet i Marocko och dess berbiska ådra har följt landet sedan 700-talet in i våra dagar. Araberna har dominerat statsapparaten sedan Alaouite-dynastin tog makten på 1600-talet, av vilken den nuvarande monarken är en ättling. Därför är kung Mohammed VI:s reformer i och med den arabiska våren med utökade mänskliga rättigheter för berberna av historisk betydelse. Många berber möter emellertid fortfarande trakasserier från statstjänstemän som vägrar erkänna att berbiska är ett nationellt språk. Turkiet ser ett blomstrande kurdiskt språk och litteratur som ett nationellt hot och gör allt för att motarbeta det. Frågan är om Marockos berber kommer att gå in i en militant återvändsgränd som kurderna har gjort, eller ta tillfället i akt att nu utveckla sitt språk och litteratur på alla nivåer och därmed överbrygga sina dialektala skillnader och stärka sin etniska identitet.

Bild

People and places # 40

5/25/2020

 
Bild
Columbus park, Manhattan, New York, USA

Marocko del 1: Marrakech - basarer och folkmyller

5/6/2020

 
Bild
Tommy Josefsson från Jönköping, bjuder här på första delen i en serie texter om Marocko, solnedgångens land. Tommy är språklärare och språkvetare i botten med bland annat turkiska och arabiska på den språkliga repertoaren. Han hyser sen länge varma känslor för länder som Turkiet, Libanon, Israel, Iran och Egypten. Håll utkik efter fler texter av Tommy på denna blogg.

Min geografilärare i sjunde klass var mäkta imponerad över hur många huvudstäder jag kunde namnge, men jag insåg snart min begränsning när han pekade i skolatlasen på bergskedjan som sträcker sig genom Marocko i nord-sydlig riktning. Därefter har jag aldrig glömt dess namn – Atlasbergen. Den höjer sig i öster från den bördiga Marrakech-slätten stegvis upp till snöbetäckta toppar på över 3000 meter med möjlighet till skidåkning eller bergsklättring i cederskogar. Bakom den sträcker Saharaöknen ut sig. Bara nyligen lärde jag mig namnen på de fyra antika huvudstäder i området, varifrån västra Medelhavsområdet har styrts under olika tidsperioder: Marrakech, Fes, Meknes och Volubilis. Dessa fyra städer längs med Atlasbergens västra sluttningar blev utgångspunkten för min resa till Marocko, morernas rike, solnedgångens land. 

En vandring genom Marrakech basarer för tankarna till filmatiseringarna av berättelserna om  Aladdin. De trånga gränderna är fyllda med varor och människor och intensiteten i det sprudlande gatulivet överträffar mina upplevelser från basarna i Kairo, Jerusalem, Tabriz, Antakya eller Istanbul. 

Det stora torget mitt i medinan (gamla stan), Jamaa al Fnaa, har inget arkitektoniskt intresseväckande att komma med, men är likväl klassad av UNESCO som ett världsarv. Det unika med torget, som förr i tiden var en avrättningsplats, är ett allsköns utbud av torgstånd och spektakel där folkmassor cirkulerar och interagerar till långt in på småtimmarna. Afrikanska, berbiska och arabiska kulturuttryck möts i en exposé av mat, varor och underhållning av sällan skådat slag. 

Tusentals stads- och lantbor möts i kvällssvalkan tillsammans med turister från hela världen. Ormtjusare, tuppfäktare och vänliga apor delar torget med akrobatdansare, musiker och tiggare. På bänkar i en ring sitter män och kvinnor med fioler, exotiska strängaspel och trummor av allehanda form och sjunger folksånger som alla tycks kunna. 

Musikerna väntar sig en peng i respons på fotot jag tar och en hand sträcks fram med en uppochnervänd tamburin. I nästa andetag sträcks en darbuka (trumma) fram till mig varpå jag bjuds att sitta ner. Jag tvekar för jag kan inte spela trummor. Det hjälper inte. Plötsligt sitter jag indragen i den rytmiska folkmusiken och försöker efter bästa förmåga följa takten, glatt påhejad av åskådare och övriga trummisar som lätt kompenserar för mina taktmissar. 

I en ring lite längre bort där musiken låter annorlunda bjuder en ormtjusare med flöjt in mig att möta hans glasögonorm. Men jag tar ett par bestämda steg tillbaka och i smyg ett foto. 
- Titta, här är en kobra, ropar han och lyfter ut reptilen ur en korg medan jag försvinner i folkmyllret. Någon måtta på interaktionen får det vara. 

Aporna ser vänligare ut. Jag får några jordnötter från ägaren och apan lägger sin lilla icke kedjade hand på min axel, hoppar sedan upp på mina axlar för att nå nötterna. En guide påminner mig om att apor kan stjäla. 
- Jag vet det, jag har sett Aladdin-filmen, svarar jag, men känner för säkerhets skull efter att min plånbok fortfarande finns kvar.

Etymologiskt inskott:
Det arabiska ordet för Marocko, ”Maghrib” betyder solnedgång, namne med den fjärde muslimska bönestunden vilken inbjuds till när det börja skymma. Arabiska ord har i princip alltid tre konsonanter i sin rot, vars betydelse sedan kan utvecklas till en hel ordfamilj genom att lägga till bestämda förstavelser, infix eller ändelser. Roten till maghrib är ”gha-ra-ba” gh (skånskt R), r (Stockholms R) och b, vilket blir en ordentlig utmaning för en smålänning att uttala eftersom alla konsonanter i arabiska måste artikuleras tydligt. Ordet betyder att lämna, gå i exil. Lägger man sedan till ett ”m” som förstavelse får man ordet solnedgång. Plockar man däremot bort de två sista vokalerna ”gharb” får man ordet väst. Läggar man däremot till en lång vokal ”ghariib” uppstår betydelsen konstigt, märkligt, exotiskt eller vad vi i väst skulle kalla orientaliskt. Solnedgången vid den marockanska atlantkusten är mäktig. Detta med vad som är exotiskt är egentligen en perspektivfråga.
Bild
    Välkommen till Tertulia travels! Här läser du om resor, turism och spännande platser.
    ​Häng med! 
    Aktuella promenader och resor
    Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

    Arkiv

    May 2025
    April 2025
    March 2025
    February 2025
    January 2025
    December 2024
    November 2024
    October 2024
    September 2024
    August 2024
    July 2024
    June 2024
    May 2024
    April 2024
    March 2024
    February 2024
    January 2024
    December 2023
    November 2023
    October 2023
    September 2023
    August 2023
    July 2023
    June 2023
    May 2023
    April 2023
    March 2023
    February 2023
    January 2023
    December 2022
    November 2022
    October 2022
    September 2022
    August 2022
    July 2022
    June 2022
    May 2022
    April 2022
    March 2022
    February 2022
    January 2022
    December 2021
    November 2021
    October 2021
    September 2021
    August 2021
    July 2021
    June 2021
    May 2021
    April 2021
    March 2021
    February 2021
    January 2021
    December 2020
    November 2020
    October 2020
    September 2020
    August 2020
    July 2020
    June 2020
    May 2020
    April 2020
    March 2020
    February 2020
    January 2020
    December 2019
    November 2019
    October 2019
    September 2019
    August 2019
    July 2019
    June 2019
    May 2019
    April 2019
    March 2019
    February 2019
    January 2019
    December 2018
    November 2018
    October 2018
    September 2018
    August 2018
    July 2018
    June 2018
    May 2018
    April 2018
    March 2018
    February 2018
    January 2018
    December 2017
    November 2017
    October 2017
    September 2017
    August 2017
    July 2017
    June 2017
    May 2017
    April 2017
    March 2017
    February 2017
    January 2017
    December 2016
    November 2016
    October 2016
    September 2016
    August 2016
    July 2016
    June 2016
    May 2016
    April 2016
    March 2016
    February 2016
    January 2016
    December 2015
    November 2015

Vill du ha tips på bra hotell eller restauranger - klicka här!
Intresserad av kartor - klicka här!
Läs om Tertulia travels kommande arrangemang här!

​Epost: [email protected]   Telefon: 070-791 48 08   ​
  • Blogg
  • Platser
  • Konsten att resa
  • Reseberättelser
  • Om Tertulia
  • Promenader och resor
  • Tips
  • Kartor
  • Litteratur