I så fall kan du nu ta del av en behändig litteraturlista som bör tillfredsställa alla med kulturhistoriska ambitioner! Du hittar den under fliken Litteratur. (Obs! Endast för medlemmar i TTs community)

Nikolaj Frederik Severin Grundtvig, mannen till vänster ovan, är en av Danmarks viktigaste historiska gestalter. Med idéer om en folkkyrka, folkhögskolor som säkrar utbildningen för de breda befolkningslagren, och med betydande vetenskapliga och poetiska alster, utgör Grundtvig en av förgrundsgestalterna i det danska 1800-talet. Hans insatser hör till dem som format det moderna Danmark, helt enkelt. 

Utöver den grundläggande titeln som präst, förtjänar han också beteckningar som författare, poet (psalmer), historiker och politiker. Han stod bland annat bakom de första översättningarna av Saxo Grammaticus, Snorre Sturlasons kungasagor och Beowulfskvädet. Han tjänstgjorde som präst på flera platser i Köpenhamn, men viktigast var och blev basen i sjukhuskyrkan i Vartovs hospital (där han står staty). Han tjänstgjorde där från 1839 till sin död 1872. 

Den fysiskt bräcklige Kierkegaard hade svårt för denna "gigant", inte minst i kroppsligt hänseende. För Kierkegaard var Grundtvigs tal om en gemenskapskyrka ytligt, ett hot mot den enskildes innerlighet och ett djupare möte med Gud: "...Grundtvig är och var och förblir en stojande, till och med i evigheten kommer han att vara mig obehaglig. Inte så att Grundtvig inte har gått igenom någonting, jo visst, men alltid stojande." Det kunde bli ännu värre: "en joddlande hurtbulle", eller "en brölande grovsmed". 

Grundtvig gav igen när han reagerade på Kierkegaards rabiata utbrott mot den danska statskyrkan, i slutet av sitt liv. Kierkegaard beskrivs då av Grundtvig som en av "de iskalla hädare, som alltid hänger som istappar under kyrktaket".

Det finns många platser som påminner om Grundtvig i den danska huvudstaden. Gården inne på Vartov är en, den fina Grundtvig-kyrkan - byggd till hans minne - en annan. 

I dagarna kan vi läsa (SvD 190428) att Victor Hugos hem på kanalön Guernsey har snyggats upp till sin forna glans. Författaren bodde här 15 år av sitt liv, en period då han bland annat skrev Samhällets olycksbarn (Les Miserables). Renoveringen har bekostats av givmilda mecenater och har varit omfattande i tid och hantverkarinsatser.

Det är nåt särskilt med författarhem och konstnärshem. Det kan vi konstatera här hemma, hos Strindberg i Blå tornet eller hos Carl Larsson på Sundborn. Många gånger får vi starkare och mer inspirerande bilder av dessa kreativa människor genom att betrakta deras lyor, snarare än deras framställda verk. Många gånger möter man ett hem som i lika hög grad är ett verk i egen rätt. Så är det definitivt exempelvis i fallet Vittoriale, D'Annunzios hem vid Garda. Men så lär det också vara beträffande Hauteville House - Hugos hem - åtminstone i fall vi ska tro dess chef Gérard Audienet. 

Victor Hugo förvärvade Hautville House 1856 efter att ha flytt först från sitt hemland Frankrike och sedan från Belgien. Bakgrunden var hans aktiva motstånd mot Frankrikes nya maktfigur  -  Louis Bonaparte, sedermera kejsar Napoleon III. Han återvände till hemlandet först efter återinförandet av republik i samband med kejsarens fall 1870.

Hugo hade förvisso flera boplatser. Flitiga Paris-besökare vet exempelvis att en av dessa finns på Place de Vosges som bilden ovan kommer ifrån. Här bodde han före exilen, åren 1832 - 1848. Hans forna bostad är nu ett museum över hans liv och verk. En gemensam hemsida för Victor Hugos hem på Guernsey och Paris finns - kolla här. Att döma av bilderna där är en resa till Guernsey klart värd sin möda. 

Epoken Struensee – maktspel i 1700-talets Köpenhamn

Pendlingen mellan realism och idealism präglar mycket mänsklig strävan. Att hålla balansen är inte alltid lätt. Följ med på en promenad där vi återstiftar bekantskapen med epoken Struensee och de dramatiska händelserna vid det danska hovet åren runt 1770. Det är en grym historia om maktspel och om idealisten som inte lärde sig detta spel. 

För anmälan läs här!