Möjligen är det en myt. Att det var vid Fredericia som Danmark räddades från att uppslukas av sina grannar. Men, myter lever vi ju med alla, mer eller mindre. Att Fredericias historiska betydelse odlas och firas, det är dock ett obestridligt faktum och inte alls någon myt. 

Det är detta odlande och firande vi först stöter på när vi besöker staden en vacker sommardag. Sedan upptäcker vi myten. Den finns gestaltad överallt. Brunnslocken i Fredericia avbildar den rätvinkliga stadsplanen med de bastanta fästningsvallarna från 1600-talet. Stadens logga likaså. Var vi än vänder blicken möter vi således den stiliserade bilden av fästningsstaden. 

På en av huvudgatorna finns en fotoutställning över tidigare årsdagar som firats med stor pompa och ståt. Vad är det konkret man firar? Jo, natten till den 6e juli 1849 gjorde danska trupper en utbrytning från fästningen och lyckades under några desperata timmars strid besegra den belägrande preussiska armen. Detta var en vändpunkt - allt enligt mytologin - i treårskriget, eller det första slesvigska kriget som det också kallas. 

Funktionsarkitektur är ofta fascinerande. I Hamburg understryks detta faktum med besked.  Inte nog med att staden kan uppvisa ett världsarv bestående av lagerbyggnader med koppling till hamnen och Hamburgs betydelse som handelsplats (Speicherstadt – läs mer här!). Dessutom finns här ett arv av kontorsarkitektur av högsta rang.

De största och viktigaste förekomsten av dessa tidigmoderna kontorshus (vi pratar 1920-1940-tal) finner vi i Kontorhausviertel. Vi kan tänka oss området söder om Mönkebergstrasse och norr om Speicherstadt, på ett ungefär.

Med tanke på att Hamburg är en i flera omgångar grundligt förstörd stad, får vi vara mycket tacksamma för detta kluster av välbevarad historisk arkitektur. Bara för att påminna oss: stadens centrala delar förstördes första gången ordentligt år 1842, genom en katastrofal brand. Nästa stora destruktionsprojekt var medvetet. Staden drabbades under några dagar i juli 1943 av ett av de största bombanfallen under andra världskriget. Brittiska och amerikanska bombplan la staden i aska, förutom att de dödade sisådär 40 000 människor. (för en gnistrande skarp skildring av detta rekommenderas Peter Englunds essä När man kämpar mot vidunder (1991)).

Klicka här när du vill redigera.