Nikolaj Frederik Severin Grundtvig, mannen till vänster ovan, är en av Danmarks viktigaste historiska gestalter. Med idéer om en folkkyrka, folkhögskolor som säkrar utbildningen för de breda befolkningslagren, och med betydande vetenskapliga och poetiska alster, utgör Grundtvig en av förgrundsgestalterna i det danska 1800-talet. Hans insatser hör till dem som format det moderna Danmark, helt enkelt.
Utöver den grundläggande titeln som präst, förtjänar han också beteckningar som författare, poet (psalmer), historiker och politiker. Han stod bland annat bakom de första översättningarna av Saxo Grammaticus, Snorre Sturlasons kungasagor och Beowulfskvädet. Han tjänstgjorde som präst på flera platser i Köpenhamn, men viktigast var och blev basen i sjukhuskyrkan i Vartovs hospital (där han står staty). Han tjänstgjorde där från 1839 till sin död 1872.
Den fysiskt bräcklige Kierkegaard hade svårt för denna "gigant", inte minst i kroppsligt hänseende. För Kierkegaard var Grundtvigs tal om en gemenskapskyrka ytligt, ett hot mot den enskildes innerlighet och ett djupare möte med Gud: "...Grundtvig är och var och förblir en stojande, till och med i evigheten kommer han att vara mig obehaglig. Inte så att Grundtvig inte har gått igenom någonting, jo visst, men alltid stojande." Det kunde bli ännu värre: "en joddlande hurtbulle", eller "en brölande grovsmed".
Grundtvig gav igen när han reagerade på Kierkegaards rabiata utbrott mot den danska statskyrkan, i slutet av sitt liv. Kierkegaard beskrivs då av Grundtvig som en av "de iskalla hädare, som alltid hänger som istappar under kyrktaket".
Det finns många platser som påminner om Grundtvig i den danska huvudstaden. Gården inne på Vartov är en, den fina Grundtvig-kyrkan - byggd till hans minne - en annan.
Utöver den grundläggande titeln som präst, förtjänar han också beteckningar som författare, poet (psalmer), historiker och politiker. Han stod bland annat bakom de första översättningarna av Saxo Grammaticus, Snorre Sturlasons kungasagor och Beowulfskvädet. Han tjänstgjorde som präst på flera platser i Köpenhamn, men viktigast var och blev basen i sjukhuskyrkan i Vartovs hospital (där han står staty). Han tjänstgjorde där från 1839 till sin död 1872.
Den fysiskt bräcklige Kierkegaard hade svårt för denna "gigant", inte minst i kroppsligt hänseende. För Kierkegaard var Grundtvigs tal om en gemenskapskyrka ytligt, ett hot mot den enskildes innerlighet och ett djupare möte med Gud: "...Grundtvig är och var och förblir en stojande, till och med i evigheten kommer han att vara mig obehaglig. Inte så att Grundtvig inte har gått igenom någonting, jo visst, men alltid stojande." Det kunde bli ännu värre: "en joddlande hurtbulle", eller "en brölande grovsmed".
Grundtvig gav igen när han reagerade på Kierkegaards rabiata utbrott mot den danska statskyrkan, i slutet av sitt liv. Kierkegaard beskrivs då av Grundtvig som en av "de iskalla hädare, som alltid hänger som istappar under kyrktaket".
Det finns många platser som påminner om Grundtvig i den danska huvudstaden. Gården inne på Vartov är en, den fina Grundtvig-kyrkan - byggd till hans minne - en annan.