Staden förändras och byter skepnad inför våra ögon. För den som bott i Malmö de senaste decennierna är det fascinerande och storslaget. Undertecknad flyttade in 1988, under en krisfylld period i stadens historia. Det som hände sen är anmärkningsvärt på många sätt.
Den här historien berättas ofta – vilket många har gjort vid det här laget – med utgångspunkt i platsen för det gamla Malmös industriella flaggskepp: Kockumsvarvet. Och flaggskepp blir ju till ordvits, för det var båtar som krönte succén med ett företag som hade startat i tobak och jordbruksmaskiner. Från lokaler i centrala staden (Davidshall) flyttades all verksamhet ut mot havet runt 1870, på ny mark som erövrats från havet.
Den gamle hamngrundaren Frans Suell hade sin ekonomiska bas i tobak, kalk (som blev till cementindustri) och sjöfart. Hans svärson, med namnet Frans Henrik Kockum, övertog en befintlig torrdocka i hamnen (som finns kvar därnere) och grundade varvet. 1873 levererades Kockums allra första fartyg. Ungefär samtidigt – 1871 – grundades Skånska cementaktiebolaget som snabbt grenade ut sig i Skånska cementgjuteriet – vår tids Skanska.
Perioden 1870 – 1914 kan ses som ett uppvaknande i Malmö efter lång, lång dvala som pågått sen det svenska övertagandet på 1600-talet. Perioden såg en fantastisk befolkningstillväxt, främst genom invandring från den omgivande landsbygden. Från 1860 till 1910 fyrdubblades stadens invånarantal, alltså en mycket kraftfullare ökning än den som pågår i vår tid. Det gav upphov till liknande problem som idag, kretsande kring arbetsmarknad, utanförskap och social oro.
Malmö blev under denna tid Sveriges ledande industristad, med tyngdpunkten i teko: kläder, skor, textil. Så mycket som hälften av arbetskraften jobbade inom teko. Samtidigt som Malmö blev Sveriges ledande industristad, etablerades socialdemokraterna sitt kommande maktinnehav. År 1881 höll August Palm sitt berömda föredrag ”Vad vill socialisterna”. Ganska snabbt formades en stark arbetarrörelse i Malmö, och lika snabbt etablerades samförståndstanken – att näringslivets höjdare och arbetarnas ledare ska hjälpas åt att skapa bättre levnadsförhållanden för alla.
Den inre varvsbassängen, där Kockums hade sitt nya hjärta, var en skapelse från 1850-talet. När Kockums kom hit 1870 fanns här redan en torrdocka från 1857, som man övertog. Denna Docka 1, finns fortfarande kvar och kommer att bevaras för eftervärlden. Varvets största docka – Docka 2 – är nu en vattenfylld hamnbassäng med omgivande bostäder, under namnet – givetvis - Dockan.
Varvsbassängen blir nu hjärtat i en helt ny stadsdel som växer fram bland de gamla husen och anläggningarna – Varvsstaden. Vissa har redan varit bosatta här en tid. Sveriges television huserar sedan 2010 alldeles intill den gamla klaffbron, förr när det begav sig ingången till det egentliga varvsområdet. På husfasaden hänger fortfarande den stora klockan som förr hjälpte kockumsarbetarna och tjänstemännen att hålla koll på tiden.
Intill SVT finns mediaklustret Media Evolution city, som är en medlemsorganisation för branschen med 350 medlemmar. I lokalerna finns kontor att hyra, konferensmöjligheter och restaurang. Sen 2018 har det växande Media evolution också lokaler på andra sidan gatan, i ikoniska Gängtappen – en gång huvudkontor för Kockums.
Det som nu pågår är planering och påbörjade byggen av 2500 bostäder. Runt varvsbassängen kommer en kilometerlång kajpromenad att anläggas. Själva bassängen kommer att korsas av tre nya broar, för att bättre knyta ihop området och ge in- och utflöde av människor bättre förutsättningar. Det blir två gång- och cykelbroar och en avsedd för kollektivtrafik.
Ett flertal av de gamla husen bevaras och ger plats åt nya verksamheter. Bland dem finner vi exempelvis den gamla Administrationsbyggnaden från 1912, som gjorts om till hotell av Wingårds arkitekter. Magasinet, från 1917, har redan tagits i bruk av en rad verksamheter och här planeras också för ett par restauranger, varav den ena – Aster – öppnar nu i dagarna. Dessa byggnader har liksom Gjuteriet (1910) och Maskin- och monteringshallen (1912/1923) och Vagnsverkstaden (1913) Axel Stenberg som arkitekt. Stilen är robust tegelarkitektur vars mest utmärkande drag är de vackert bågformade fönstren.
Också historisk kuriosa finns kvar. Bästa exemplen är den gamla dockan från 1857, ”spetsbunkern” från 1940-talet samt den lilla parken mellan Administrationsbyggnaden och Magasinet, där gamle Kockums byst fortfarande står. Nu inför sommaren 2021 vilar ett behagligt lugn över platserna här inne. Det enda som bryter tystnaden är trafiken på Stora Varvsgatan och ljudet av lyckligt badande tonåringar som hoppar i vattnet från de höga kajerna. Inom kort kommer kvarteren vara fulla av människor och verksamheter. Det ser vi fram emot!
Den här historien berättas ofta – vilket många har gjort vid det här laget – med utgångspunkt i platsen för det gamla Malmös industriella flaggskepp: Kockumsvarvet. Och flaggskepp blir ju till ordvits, för det var båtar som krönte succén med ett företag som hade startat i tobak och jordbruksmaskiner. Från lokaler i centrala staden (Davidshall) flyttades all verksamhet ut mot havet runt 1870, på ny mark som erövrats från havet.
Den gamle hamngrundaren Frans Suell hade sin ekonomiska bas i tobak, kalk (som blev till cementindustri) och sjöfart. Hans svärson, med namnet Frans Henrik Kockum, övertog en befintlig torrdocka i hamnen (som finns kvar därnere) och grundade varvet. 1873 levererades Kockums allra första fartyg. Ungefär samtidigt – 1871 – grundades Skånska cementaktiebolaget som snabbt grenade ut sig i Skånska cementgjuteriet – vår tids Skanska.
Perioden 1870 – 1914 kan ses som ett uppvaknande i Malmö efter lång, lång dvala som pågått sen det svenska övertagandet på 1600-talet. Perioden såg en fantastisk befolkningstillväxt, främst genom invandring från den omgivande landsbygden. Från 1860 till 1910 fyrdubblades stadens invånarantal, alltså en mycket kraftfullare ökning än den som pågår i vår tid. Det gav upphov till liknande problem som idag, kretsande kring arbetsmarknad, utanförskap och social oro.
Malmö blev under denna tid Sveriges ledande industristad, med tyngdpunkten i teko: kläder, skor, textil. Så mycket som hälften av arbetskraften jobbade inom teko. Samtidigt som Malmö blev Sveriges ledande industristad, etablerades socialdemokraterna sitt kommande maktinnehav. År 1881 höll August Palm sitt berömda föredrag ”Vad vill socialisterna”. Ganska snabbt formades en stark arbetarrörelse i Malmö, och lika snabbt etablerades samförståndstanken – att näringslivets höjdare och arbetarnas ledare ska hjälpas åt att skapa bättre levnadsförhållanden för alla.
Den inre varvsbassängen, där Kockums hade sitt nya hjärta, var en skapelse från 1850-talet. När Kockums kom hit 1870 fanns här redan en torrdocka från 1857, som man övertog. Denna Docka 1, finns fortfarande kvar och kommer att bevaras för eftervärlden. Varvets största docka – Docka 2 – är nu en vattenfylld hamnbassäng med omgivande bostäder, under namnet – givetvis - Dockan.
Varvsbassängen blir nu hjärtat i en helt ny stadsdel som växer fram bland de gamla husen och anläggningarna – Varvsstaden. Vissa har redan varit bosatta här en tid. Sveriges television huserar sedan 2010 alldeles intill den gamla klaffbron, förr när det begav sig ingången till det egentliga varvsområdet. På husfasaden hänger fortfarande den stora klockan som förr hjälpte kockumsarbetarna och tjänstemännen att hålla koll på tiden.
Intill SVT finns mediaklustret Media Evolution city, som är en medlemsorganisation för branschen med 350 medlemmar. I lokalerna finns kontor att hyra, konferensmöjligheter och restaurang. Sen 2018 har det växande Media evolution också lokaler på andra sidan gatan, i ikoniska Gängtappen – en gång huvudkontor för Kockums.
Det som nu pågår är planering och påbörjade byggen av 2500 bostäder. Runt varvsbassängen kommer en kilometerlång kajpromenad att anläggas. Själva bassängen kommer att korsas av tre nya broar, för att bättre knyta ihop området och ge in- och utflöde av människor bättre förutsättningar. Det blir två gång- och cykelbroar och en avsedd för kollektivtrafik.
Ett flertal av de gamla husen bevaras och ger plats åt nya verksamheter. Bland dem finner vi exempelvis den gamla Administrationsbyggnaden från 1912, som gjorts om till hotell av Wingårds arkitekter. Magasinet, från 1917, har redan tagits i bruk av en rad verksamheter och här planeras också för ett par restauranger, varav den ena – Aster – öppnar nu i dagarna. Dessa byggnader har liksom Gjuteriet (1910) och Maskin- och monteringshallen (1912/1923) och Vagnsverkstaden (1913) Axel Stenberg som arkitekt. Stilen är robust tegelarkitektur vars mest utmärkande drag är de vackert bågformade fönstren.
Också historisk kuriosa finns kvar. Bästa exemplen är den gamla dockan från 1857, ”spetsbunkern” från 1940-talet samt den lilla parken mellan Administrationsbyggnaden och Magasinet, där gamle Kockums byst fortfarande står. Nu inför sommaren 2021 vilar ett behagligt lugn över platserna här inne. Det enda som bryter tystnaden är trafiken på Stora Varvsgatan och ljudet av lyckligt badande tonåringar som hoppar i vattnet från de höga kajerna. Inom kort kommer kvarteren vara fulla av människor och verksamheter. Det ser vi fram emot!
