Hur har flyget hämtat sig under 2021 efter föra årets stora ras? Jo, den katastrofala situationen 2020 tycks ganska snabbt vända tillbaka till en mer normal nivå. Dock är branschföreträdare säkra på att vi inte kommer tillbaka till 2019 års nivåer än på flera år.
I en artikel i Svenska Dagbladet den 9/5, återger Åsa Johansson Transportstyrelsens bedömning av läget. Grafik och siffror talar sitt tydliga språk. Flygvolymerna gick ner till en tredjedel av tidigare nivåer, mycket snabbt under våren 2020. Gradvis har därefter volymerna ökat. I dagsläget är vi tillbaka på två tredjedelar, eller mer, av 2019 års volymer i ett globalt perspektiv.
Ett av artikelns mått är antalet flygresor globalt den 15e april år 2019, 2020 och 2021. Utvecklingen går från 16 857 flygplan i luften 15/4 2019, till 5 421 ett år senare, för att i år ligga på 14 004.
En viktig orsak till återhämtningen är fraktflygets snabbt växande betydelse under pandemin. Det har ökat med nio procent i Europa och globalt, under det år som gått. Nu i vår har också vissa hemmamarknader hämtat sig snabbt., med USA som bästa exempel. Där var inte heller nedgången lika kraftig som i Europa. Dessutom börjar det nu bli nödvändigt att säkra kompetens och teknisk prestanda hos maskinerna, så att förutsättningarna finns på plats när väl passagerarvolymerna höjs. Det flygs alltså för närvarande en hel del med tomma eller halvtomma flygplan, kan man gissa.
Vilka förändringar blir bestående? Transportstyrelsens representant pekar på en vid det här laget välkänd hypotes: antalet dagsresor kommer att gå ner. Anledningen är förstås kombinationen av digitalisering och klimatöverväganden.
En total återhämtning av den svenska luftfarten väntar man först 2027.
I en artikel i Svenska Dagbladet den 9/5, återger Åsa Johansson Transportstyrelsens bedömning av läget. Grafik och siffror talar sitt tydliga språk. Flygvolymerna gick ner till en tredjedel av tidigare nivåer, mycket snabbt under våren 2020. Gradvis har därefter volymerna ökat. I dagsläget är vi tillbaka på två tredjedelar, eller mer, av 2019 års volymer i ett globalt perspektiv.
Ett av artikelns mått är antalet flygresor globalt den 15e april år 2019, 2020 och 2021. Utvecklingen går från 16 857 flygplan i luften 15/4 2019, till 5 421 ett år senare, för att i år ligga på 14 004.
En viktig orsak till återhämtningen är fraktflygets snabbt växande betydelse under pandemin. Det har ökat med nio procent i Europa och globalt, under det år som gått. Nu i vår har också vissa hemmamarknader hämtat sig snabbt., med USA som bästa exempel. Där var inte heller nedgången lika kraftig som i Europa. Dessutom börjar det nu bli nödvändigt att säkra kompetens och teknisk prestanda hos maskinerna, så att förutsättningarna finns på plats när väl passagerarvolymerna höjs. Det flygs alltså för närvarande en hel del med tomma eller halvtomma flygplan, kan man gissa.
Vilka förändringar blir bestående? Transportstyrelsens representant pekar på en vid det här laget välkänd hypotes: antalet dagsresor kommer att gå ner. Anledningen är förstås kombinationen av digitalisering och klimatöverväganden.
En total återhämtning av den svenska luftfarten väntar man först 2027.
RSS-flöde