Per Berglund, hemmahörande i Malmö, är på resande fot i Sydamerika. Han skickar en hälsning från gränsområdet mellan Brasilien och Paraguay. På väg över den 500 m långa bro som förbinder Foz do Iguacu och Ciudad del Este, drabbas han av stämningar som hämtade ur Mörkrets hjärta:
Svettiga skrikande stressade människor, tutande bilar och mopeder, smuts, gatuhundar, gatubarn, kinesiskt crap. Så tittar jag bort mot djungeln som börjar på andra sidan av ett stängsel. Några grenar tar sig igenom så fint. Så slår det mig - jag tror att vi luras att föredra djungeln, men det är en lögn.
När jag sparkar upp lite jord bredvid asfalten så är den knallröd. Och så inser jag att staden är där för alla människor som försöker undvika att drunkna i djungeln. Djungeln kallar på en, men det är blod i marken.
Svettiga skrikande stressade människor, tutande bilar och mopeder, smuts, gatuhundar, gatubarn, kinesiskt crap. Så tittar jag bort mot djungeln som börjar på andra sidan av ett stängsel. Några grenar tar sig igenom så fint. Så slår det mig - jag tror att vi luras att föredra djungeln, men det är en lögn.
När jag sparkar upp lite jord bredvid asfalten så är den knallröd. Och så inser jag att staden är där för alla människor som försöker undvika att drunkna i djungeln. Djungeln kallar på en, men det är blod i marken.