Som exempel bör nämnas stadens kanske mest kända katedral – St Patricks, en nygotisk skapelse som öppnade sina portar 1879 efter en tjugoårig byggperiod, med adress 5th Avenue, mellan 50th och 51st street – det vill säga ”mitt i smeten”. Ett annat exempel är The Cathedral Church of St John the Divine, på Upper west side, nära Columbia university och kanske lite mindre känd. Detta är en icke färdigbyggd kyrka från 1890-talet. Man kan tro att det är dimensionerna i sig som varit problemet – kyrkan är enorm. Eller att finansieringen är och har varit bräcklig – som i fallet med Gaudis fina kyrka i Barcelona.
Här tycks det vara en rad olika faktorer, däribland omfattande ändringar i grundplanen, sedan starten på bygget 1892. Pengar har också varit ett bekymmer. Mer om dessa båda kyrkor en annan gång!
Nu till södra Manhattan och två små (nåja) kyrkor med rötter i 1700-talet. Det handlar om Trinity church och dess tillhörande kapell St Pauls chapel, båda med adress Broadway. Kapellet är från 1766 och därmed definitivt en av stadens äldsta bevarade byggnader. Det har på senare år fått smeknamnet ”The little chapel that stood” eftersom det överlevde 9/11, när tvillingtornen rasade, bara nåt kvarter bort. Ett litet under, faktiskt.
Dagar, veckor och till och med månader efter terrorattacken blev St Pauls chapel till en samlingspunkt för överlevande och för människor som sökte sina anhöriga. Det är numera också en medlem av the Community of the cross of Nails, vilket vi skrivit om tidigare här. Det är en rörande plats utan tvekan, även om kapellet i sig knappast är anslående. Det är en typisk representant för den anglosaxiska kyrkobyggarstil som har sin förebild i betydligt mer kända St Martin in the Fields, med välbekant London-adress. Stilen finns nu representerad i stort sett över hela USA.
Eftersom Trinity var nedbrunnen (se nedan) vid den tiden fick George Washington och hans följe fira tacksägelsemässa i St Pauls chapel, när frihetskriget mot engelsmännen var över och Washington utsetts till den nya republikens första president, i april 1789. Platsen där han satt är markerad.
Kapellets ”moderkyrka” är som sagt Trinity church, belägen några kvarter söderut längs Broadway. Platsen är fascinerande. När du vandrar västerut längs med Wall street så har du Trinity i fonden. ”God keeping an eye on Mammon” som någon skrev. New York känns småskaligt här ibland, med sina smala, vindlande gator - en konstig känsla. Att korsa Broadway här nere är som att passera Södra Förstadsgatan i Malmö.
Trinity är världens rikaste kristna församling. Detta slående faktum sammanhänger med att kyrkan ägt och fortfarande äger ett antal kvarter runt omkring. Tomtpriser och hyresnivåer i denna del av New York, ja say no more… Förutom fastighetsintäkterna så har församlingen också enligt traditionen ensamrätt på både fartygsvrak och strandade valar. Marken inköptes av New Yorks Anglican community år 1696 och den första kyrkan stod på plats två år senare.
Trinity är som byggnad betydligt yngre än St Pauls chapel, men det har funnits en kyrka på denna plats lika länge. Vi är således nere i 1700-talet, den engelska perioden i stadens historia. Detta är den tredje kyrkan på platsen och dess byggnadsstil är nygotik, precis som St Patricks i Midtown. Fast Trinity är det äldsta exemplet på denna nya stil i New York.
Den första kyrkan brann ner och den andra på platsen var inte särskilt välbyggd och revs på 1830-talet. Den nuvarande kyrkan stod färdig 1846. Den är mycket vacker, både exteriört och interiört. Kyrkan har mot gatan (Broadway) ett nytt (2022) blyinfattat fönster med scener ur Matteus-evangeliet. Fönstret, som domineras av röda färgtoner, är vackert upplyst och ett uppenbart blickfång.
Den som är förtjust i kyrkogårdar (många människor är ju det) har mycket att upptäcka här. Exempelvis finner vi här graven för en av stadens och den unga republikens viktigaste personer – Alexander Hamilton. Här finns också den allra äldsta gravstenen i New York, nämligen den över Richard Churcher som dog fem år gammal redan 1681, många år innan den första Trinity stod färdig.