Enligt myten var bygget en form av revansch. Tata hade en gång som icke-vit avvisats från det koloniala lyxhotellet Watson´s. Som hämnd bestämde han sig för att bygga ett eget, bättre. Han lyckades. Konkurrenten finns inte kvar, Taj Mahal är sedan länge stadens stolthet, ett hotell med världsrykte.
Historien om detta beryktade hotell slutar dock inte där. En mörk kväll i november 2008 steg tio unga män i land från gummibåtar, bara några kvarter från hotellet. Nyfikna frågor från människor som såg dem avvisades bryskt. Ett par av männen vandrade iväg norrut mot centralstationen Victoria Terminus. ett par andra promenerade bort mot turisttäta Café Leopold. Huvuddelen av gruppen tog sig dock bort mot Taj Mahal. När de nått sina mål plockade de fram sin utrustning, AK-47:or och handgranater - slakten kunde börja. Männen vid stationen och Leopold drog vidare efter några minuter, lämnande tiotals döda efter sig. På Taj Mahal följdes skottlossningen av ett utdraget gisslandrama med barrikadering, explosioner och bränder. I tre dygn pågick dramat inför världens skräckslagna blickar, innan indiska specialstyrkor hade dödat samtliga terrorister, utom en som togs levande. Han förhördes, dömdes och avrättades 2012.
Utredningen visade att männen var självmords-jihadister tillhörande Lashkar-e-Taiba, en terrorgrupp med utbredning i Kashmir och Pakistan. Enligt uppgift finns den fortfarande kvar, delvis genom ett diskret beskydd från pakistanska säkerhetsorgan. Mördarna ska ha tagit emot instruktioner under själva dramat inne på hotellet och samtalen ska ha spårats till Pakistan. De tog 164 oskyldiga människor med sig i döden.
Det går alldeles utmärkt att inta en behaglig lunch på någon av hotellets restauranger, utan att tänka på terror och ond bråd död. Spåren är sedan länge nogsamt utsuddade. Men på det närliggande Café Leopold finns det fortfarande kulhål kvar i väggarna.