Och nog är det många som är bekanta med New York, inte minst de av oss som gillar amerikansk film och TV-serier. Det är ju trots allt via medier av olika slag som vi hämtar det mesta av det som vi anser oss veta om vår omvärld nu för tiden.
En rolig aspekt på New York, och andra historietunga platser är dess namn och namnbruk. Namnen utgör i sig själva minnen och spår från platsens ofta dunkla förflutna. I själva verket lär vi oss väldigt mycket om en plats genom att skärskåda dessa ting lite djupare. Här några nedslag, med benäget bistånd från framför allt Henrik Berggren och boken Historien om New York, från 2019.
Avenues and streets - stadsplanen från 1811
I de flesta stader innehåller gatunamnen mycket historisk information. Men i New Yorks strikt planerade gatunät har flertalet gator enbart nummer. Man kan förvånas över att New Yorks stadsplan är så pass gammal. Men vid närmare eftertanke förstår man att planen måste ha antagits tidigt i stadens historia eftersom den inte hade gått att genomföra i strid med en massa etablerade fastighets- och tomtägare.
När rutnätet lades ut var större delen av marken obebodd, den gällde främst för områdena norr om 14e gatan. Den ursprungliga planen omfattade 155 gator (streets) i öst-västlig riktning med högre nummer ju längre norrut vi kommer, samt tolv avenyer (avenues) i nord-sydllig riktning med nr 1 längst österut. Detta blir 2000 planerade kvarter.
Trots att den är märkligt konsistent, var utläggningen av planen inte utan ifrågasättanden. Exempelvis blev det stört omöjligt att lägga igen Broadway norr om 14e, vilket ger dagens märkliga triangelformade torg och öppna platser längs sträckningen. Också i Greenich village var mycket bebyggelse redan etablera på ett sätt som avvek från planen, och som fick leva kvar.
Bedford-Stuyvesant
Detta område i norra delen av Brooklyn har fått namn av den siste holländske guvernören Peter Stuyvesant. Från att ha varit ett nedgånget område under 1960- och 1970-talen har det nu hämtat sig betydligt, och uppvisar bland annat många vackra Brownstonehus av den klassiska modellen.
The Bowery
Gatan på södra Manhattan var viktig under 1800-talet som nöjescentrum men var också känd som tillhåll för stadens mer eller mindre välorganiserade gäng – vilket gjordes bekant för en större publik i och med Martin Scorceses film Gangs of New York. Ett av de mest kända gängen (som också förekommer i filmen) hette helt enkelt The Bowery boys, ett gäng dominerat av slaktarlärlingar.
Idag hyser området en del äldre bevarad bebyggelse, vilket annars är ovanligt i en stad med blicken ständigt riktad mot framtiden. Namnet är ursprungligen holländskt – Brouwer straat.
Brooklyn
Ursprungligen Breuckelen, en holländsk by på behörigt avstånd från staden på andra sidan East river. Det var inte alla som uppskattade att Brooklyn bridge kom till på 1870-talet (den färdigställdes 1883). Den väletablerade klassen i Brooklyn var rädd för den brokiga och ibland bråkiga storstadsbefolkningen på andra sidan vattnet.
Broadway
Denna breda väg är den enda (bortsett från gatubilden på södra Manhattan) som bryter det strikta rutnätet av streets och avenues. Det gick helt enkelt inte att ta bort denna väletablerade gata som tidigt blev till huvudstråket norrut och en populär adress för stadens överhet. Gatan följde en gammal bäck och var också de ursprungliga indianernas förbindelsestråk från söder till norr. Gatan är – liksom Wall street – en del av ett mytiskt landskap. Broadway är för alltid förknippat med höggradig nöjesverksamhet – teatrar, konserthallar, biografer, klubbar av alla slag, barer och restauranger.
Bronx
Den här delen av stan hör inte till turisternas vanliga stråk. Området är väl snarast ökänt från idel filmer, och associationerna handlar ofta om fattigdom och kriminalitet. Här skriver vi inget om detta, utan konstaterar att det var svensken Jonas Brunk från Sävsjö, som gav stadsdelen sitt namn. Han köpte ett stycke land av indianerna i detta område, som således fick heta Bronk´s land. Detta bör ha skett några år före Brunks död 1643.
Gotham
Den lustiga historien förtäljer att detta fiktiva namn för New York, kommer från författaren Washington Irving – den förste genuint amerikanske författaren. Gotham eller Goatham var en medeltida engelsk by där invånarna bräkte som getter när fogdarna kom för att samla in skatt.
Vi anar viss kritik för antiintellektuella drag i New Yorks befolkning, vilket tydligen var en känsla vissa hade när hela det statliga etablissemanget flyttade till Washington år 1790. Irvings användning av namnet kan dateras till 1807 och den då populära tidskriften Salmagundi.
Greenich village/East village
Fler områden i centrala New York har märkligt nog namnet village (by) i sitt namn. Förklaringen är given: den ursprungliga bebyggelsen var helt enkelt byar som låg utanför staden New York men som sedan steg för steg inlemmades i staden.
Harlem
Harlem är förutom en stadsdel norr om Central park på Manhattan också en ort i Holland, och det är därifrån namnet kommer. Harlem NY var ursprungligen en liten by utanför själva staden och inlemmades inte förrän under det sena 1800-talet. Stadsdelen anlades initialt med de mer besuttna klasserna i åtanke, men kom en bit in på 1900-talet att bli en enklav för afroamerikaner och italienare. En tid beboddes stadsdelen också av många av New Yorks judar. Nu för tiden gentrifieras stadsdelen i snabb takt.
Hudson river
Detta är, som de flesta vet, den flod som utmynnar i New Yorks naturliga hamn väster om Manhattan, och som sträcker sig långt norrut mot den kanadensiska gränsen. Namnet kommer av en tidig upptäcktsresande – Henry Hudson – som anlände till platsen sommaren 1609.
Efter en skärmytsling med indianer i trakten seglade han som kapten på det holländska skeppet Halve Maen, uppför den flod som skulle komma att bära hans namn, på jakt efter – Kina! Hudson var en av många vid den tiden som trodde att han skulle finna sjövägen till Asien i dessa vatten. I trakten av dagens Albany gav han upp och vände tillbaka. Hudsons rapport till kompaniet väckte dock stort intresse och var en viktig faktor i besluten av anlägga staden New Amsterdam.
Manhattan
Stadens historiska kärna utgörs av södra tippen av den ö (jo, det är en ö) som heter Manhattan. Namnet kommer av ”manahahtaan”, som på det lokala indianspråket betyder ungefär ”platsen där vi hämtar bågar” eller möjligen ”ön med många kullar”. Nå, utdöda indianspråk är en svår sak. De indianer som bodde i området när det började tas i anspråk av holländska västindiska kompaniet kallades lenaper. Mötet med dem var mestadels fredligt, bortsett från en våldsam period vid mitten av 1600-talet.
Ett känt historiskt ögonblick är när holländarna ”köper” Manhattan från indianerna år 1626. Köpeskillingen var 60 guilder (ungefär tusen dollar i dagens penningvärde) och transaktionen finns omnämnd i ett bevarat brev.
New Amsterdam och New York
Det holländska stadsnamnet är från 1600-talet. Innan staden hette York, så hette den alltså Amsterdam. Båda hade alltså förlagor i den gamla världen. Men den holländska bosättningen hade aldrig status som stad. Istället var den en arbetsplats under kontroll av holländska västindiska kompaniet, vilket med tiden ledde till spänningar mellan styrande och undersåtar, som inte riktigt hade samma målbild beträffande utvecklingen.
Engelsmännen tog över den 27 augusti 1664. Övertagandet skedde utan strid. När USA blev självständigt från Storbritannien var New York under några år den nya statens första huvudstad. Staden New York City består idag av The five boroughs, som utgörs av Manhattan, Brooklyn, Staten Island, Bronx och Queens. Denna administrativa sammanslagning skedde 1898.
Waldorf Astoria
Att familjen Astor är en av New Yorks rikaste och mest kända historiskt sett är allom bekant. Men att den ursprungliga pater familias – John Jacob Astor – kom från den västtyska byn Walldorf är kanske mindre känt. Så har vi fått en förklaring på namnet på stadens kanske mest kända lyxhotell, där rummen idag delvis byggts om till lägenheter.
Wall street
En av världens mest kända gator har blivit till symbol för en kultur och mentalitet. Ursprunget är betydligt mer prosaiskt. Gatans sträckning följer den skyddsvall som holländarna anlade vid mitten av 1600-talet, i norra utkanten av den dåvarande staden, på order av generaldirektören Peter Stuyvesant.