Den dystra kvinnan tycks betrakta absinten som sin enda tröst. Målningen av Picasso kom till under hans ungdomsår i Paris, vilka nu skildras i en stor utställning. Pablo Picassos konstnärsskap kan tyckas oändligt mångfacetterat. I den aktuella utställningen på Musée d'Orsay - Picasso. Bleu et Rose (18 september - 6 januari) - får vi alltså stifta bekantskap med hans blåa och rosa period. Utställningen är ett samarbete med Le Musée Picasso-Paris. Det är en tämligen unik sammanställning av verk som görs här, och en uttömmande skildring av perioden.
De aktuella åren omfattar ungefär 1900 - 1906, det vill säga de år då Picasso för första gången vistades i Paris och mötte den blomstrande konst- och kulturscenen där. Konstnären är 18 år när han anländer, intressant nog just till Gare d'Orsay, den magnifika järnvägsstation som sedan 1986 är ett av världens finaste konstmuseer.
Den första fasen av perioden - "den blå perioden" - är uppenbart inspirerad av händelser och vistelser i Paris. Picasso bodde inte permanent i Paris vid denna tid, utan reste fram och tillbaka mellan Frankrike och Spanien. Det som utlöste de dystra stämningar som utmärker de blå målningarna var ett dramatiskt dödsfall. Picassos gode vän Carles Casagemas, son till den amerikanske konsuln i Barcelona, begick självmord på en restaurang i Montmartre efter att först ha försökt skjuta den kvinna han var olyckligt förälskad i. Utställningen visar flera målningar som avbildar den döde vännen.
Först 1904 bosatte sig konstnären i den franska huvudstaden och då inleds nästa fas i hans utveckling, "den rosa perioden". Formexperimenten blir fler och ett ljusare sinnelag tycks vila över målningarna. Mot slutet av perioden anar man den stora omvälvning som ska komma i och med introduktionen av kubismen.
"Han visade från tidig ungdom prov på en brådmogen konstnärlig skicklighet" står det om honom på Wikipedia. Man kan inte annat än hålla med, man närmast baxnar inför de volymer av högkvalitativt måleri som den unge Picasso framställde i Paris. När den blå perioden inleds är han alltså 19 år gammal!
Den som får tillfälle bör inte missa chansen att se denna utställning över den unge Picassos genombrottsår som konstnär.
De aktuella åren omfattar ungefär 1900 - 1906, det vill säga de år då Picasso för första gången vistades i Paris och mötte den blomstrande konst- och kulturscenen där. Konstnären är 18 år när han anländer, intressant nog just till Gare d'Orsay, den magnifika järnvägsstation som sedan 1986 är ett av världens finaste konstmuseer.
Den första fasen av perioden - "den blå perioden" - är uppenbart inspirerad av händelser och vistelser i Paris. Picasso bodde inte permanent i Paris vid denna tid, utan reste fram och tillbaka mellan Frankrike och Spanien. Det som utlöste de dystra stämningar som utmärker de blå målningarna var ett dramatiskt dödsfall. Picassos gode vän Carles Casagemas, son till den amerikanske konsuln i Barcelona, begick självmord på en restaurang i Montmartre efter att först ha försökt skjuta den kvinna han var olyckligt förälskad i. Utställningen visar flera målningar som avbildar den döde vännen.
Först 1904 bosatte sig konstnären i den franska huvudstaden och då inleds nästa fas i hans utveckling, "den rosa perioden". Formexperimenten blir fler och ett ljusare sinnelag tycks vila över målningarna. Mot slutet av perioden anar man den stora omvälvning som ska komma i och med introduktionen av kubismen.
"Han visade från tidig ungdom prov på en brådmogen konstnärlig skicklighet" står det om honom på Wikipedia. Man kan inte annat än hålla med, man närmast baxnar inför de volymer av högkvalitativt måleri som den unge Picasso framställde i Paris. När den blå perioden inleds är han alltså 19 år gammal!
Den som får tillfälle bör inte missa chansen att se denna utställning över den unge Picassos genombrottsår som konstnär.
