Det nya året började med en rejäl uppgång i bokningar för resebranschen. Vaccinernas ankomst väckte människors hopp. Nu rapporteras dock att vurmen klingat av. Den försiktiga optimism som många upplevde i början av året har förbytts i lite mer skepsis. Totalt sett ligger bokningarna på ca tio procent, jämfört med ett vanligt år, säger Adam Györki, kommunikationschef på Tui (SvD Näringsliv, 210219).
Branschens företrädare tror dock på en växande optimism under våren, i takt med att vaccineringarna fortsätter. Också införandet av vaccinationspass skulle eventuellt kunna bättra på reslusten en smula. Det talas mycket om dessa pass i dagarna. Flera svenska myndigheter har fått i uppdrag att ta fram en fungerande lösning till sommaren och att samordna den på EU-nivå.
Sydeuropas turistländer vill alla skynda på framtagnignen av ett gemensamt intyg i EU, allt för att underlätta för sina krisande turistindustrier. Samma instrumentella syn har väl alla vi som snarast vill kunna resa ut i världen. Bara jag får en möjlighet så är jag nöjd!
Den principiella diskussionen om dessa pass, eller intyg, lyser dock med sin frånvaro, åtminstone hos oss. En kritiker skulle kunna hävda att det strider mot EUs regler om fri rörlighet för alla. Det motsägs av exempelvis Anna Wetter Ryde, forskare vid Svenska institutet för Europapolitiska studier. Diskriminering är det enbart om regler riktar sig mot alla invånare i ett särskilt land (Fokus, 25/2). Wetter Ryde pekar på att det för närvarande råder vilda västern på EUs marknad. Med stöd av undantagsregeln för hot mot folkhälsan, har unionens länder vidtagit alla möjliga regler och inskräkningar i människors vardagsliv. Det finns helt klart utrymme för kommissionen att strama upp situationen. Inte minst beträffande den rika floran av gränsregleringar, kan väl tilläggas.
Ytterligare en invändning är ju att ett vaccinationspass i praktiken skulle innebära ett vaccinationstvång, vilket strider mot än mer grundläggande lagstiftning. Den svenska grundlagen skyddar medborgarna mot ”påtvingat kroppsligt ingrepp från det allmänna” (2 kap 6 § Regeringsformen). Också Europakonventionen för mänskliga rättigheter ger ett sådant skydd. Undantag kan dock göras, om det kan anses proportionerligt i förhållande till hot mot folkhälsan. Upplagt för juridiska processer alltså, något vi redan sett på många håll i Europa beträffande andra corona-åtgärder.
Kritikerna menar att ett nytaget coronatest bör fungera lika bra som intyg, och att vaccinationspass därför inte behövs. I Tyskland - med en utbredd vaccinationsskepsis - rasar debatten sedan en tid över om det över huvud taget bör göras skillnad på vaccinerade och icke-vaccinerade. Det hörs mycket ilskna röster emot att de vaccinerade skulle kunna åtnjuta några som helst fördelar.
Sen är ju frågan fortfarande öppen om huruvida vaccinerade kan sprida smittan. Vi vet ju inte detta helt enkelt. En lång och oförutsägbar vår väntar alla som längtar ut i världen.
Sydeuropas turistländer vill alla skynda på framtagnignen av ett gemensamt intyg i EU, allt för att underlätta för sina krisande turistindustrier. Samma instrumentella syn har väl alla vi som snarast vill kunna resa ut i världen. Bara jag får en möjlighet så är jag nöjd!
Den principiella diskussionen om dessa pass, eller intyg, lyser dock med sin frånvaro, åtminstone hos oss. En kritiker skulle kunna hävda att det strider mot EUs regler om fri rörlighet för alla. Det motsägs av exempelvis Anna Wetter Ryde, forskare vid Svenska institutet för Europapolitiska studier. Diskriminering är det enbart om regler riktar sig mot alla invånare i ett särskilt land (Fokus, 25/2). Wetter Ryde pekar på att det för närvarande råder vilda västern på EUs marknad. Med stöd av undantagsregeln för hot mot folkhälsan, har unionens länder vidtagit alla möjliga regler och inskräkningar i människors vardagsliv. Det finns helt klart utrymme för kommissionen att strama upp situationen. Inte minst beträffande den rika floran av gränsregleringar, kan väl tilläggas.
Ytterligare en invändning är ju att ett vaccinationspass i praktiken skulle innebära ett vaccinationstvång, vilket strider mot än mer grundläggande lagstiftning. Den svenska grundlagen skyddar medborgarna mot ”påtvingat kroppsligt ingrepp från det allmänna” (2 kap 6 § Regeringsformen). Också Europakonventionen för mänskliga rättigheter ger ett sådant skydd. Undantag kan dock göras, om det kan anses proportionerligt i förhållande till hot mot folkhälsan. Upplagt för juridiska processer alltså, något vi redan sett på många håll i Europa beträffande andra corona-åtgärder.
Kritikerna menar att ett nytaget coronatest bör fungera lika bra som intyg, och att vaccinationspass därför inte behövs. I Tyskland - med en utbredd vaccinationsskepsis - rasar debatten sedan en tid över om det över huvud taget bör göras skillnad på vaccinerade och icke-vaccinerade. Det hörs mycket ilskna röster emot att de vaccinerade skulle kunna åtnjuta några som helst fördelar.
Sen är ju frågan fortfarande öppen om huruvida vaccinerade kan sprida smittan. Vi vet ju inte detta helt enkelt. En lång och oförutsägbar vår väntar alla som längtar ut i världen.