I detta hål i väggen serveras i första hand sherry, hämtad direkt från ett antal stadiga ektunnor bakom bardisken. För en tia bjuds du en torr Amontillado eller en Oloroso. Till detta serveras på klassiskt manér tapas i olika former. Vi njuter särskilt av de saltiga sardellerna, serverade på vitt bröd. Allt presteras snabbt och bestämt av männen bakom bardisken, vi gissar far och son. Stället känns som en institution, effektivt traderad över generationerna. Dammet ligger tjockt på de tomma buteljerna som dekorerar barens höga hyllor, som en påminnelse om tidens gång, Enligt uppgift har man samlat damm sedan 1929.
Trots trängseln som gör människomassan svår att överblicka, behandlas kunderna effektivt och på samma gång avspänt. Vår förtäring antecknas med några snabba kritnoteringar ovanpå bardisken. Personalens stolthet och demokratiska ideal markeras också genom att vägra att ta emot dricks. Det sistämnda en rest från barens republikanska förflutna. Hemingway hängde förstås här (också) för att samla information om läget ute vid fronten. Madrid var ju ett republikanskt fäste, som belägrades av Francos styrkor under perioden 1936-39.
Sherry är ju som bekant det spanska starkvinet från Jerez, en stad i Andalusien i södra Spanien, där jordmånen och klimatet skapar de förutsättningnar som ligger bakom traditionen. Läs mera här! Ett tecken på barens seriositet är frånvaron av söta varianter. All klassisk sherry är torr, det är bara britter och andra utbölingar som önskar sötade modeller som Bristol cream, m m. Vi gillar detta ställe, skriver opp det på vår favoritlista.