"Länder är elaka och städer är snälla", står som motto för denna storstadsvurm. En formulering som det onekligen ligger ganska mycket i. Städer för inte krig. Städer odlar inga chauvinistiska identiteter. Städer är samlingspunkter för mänsklig frihet och kreativitet, platser för möten.
Till det som Karlsson älskar mest, hör det goda samtalet i vänners lag, gärna begånget på ett trivsamt kafé. I artikeln om Madrid presenterar han sitt europeiska favoritkafé - Café Commercial - som tråkigt nog stängde sommaren 2015 efter 128 år. Kaféet grundades under den bourbonska restaurationen i Spanien 1887 och blev känt för sina litterära tertulior. En stor andel av Madrids kulturpersonligheter har frekventerat kaféet. Kapitlets sista rader blir till en trotsig hyllning till de goda samtalen, i en stad som lider av den ekonomiska krisen:
Livliga samtal pågår runt generösa bord på sympatiska kaféer i olika stadsdelar staden över. Det är ju trots allt i sina mörka stunder man blir som mest kreativ. Vi enas om att detta kanske gäller Madrid mer än någon annan stad. Att vi inte bryr oss om huruvida det dansas mer eller mindre. Bara ”det stora samtalet” får nytt liv,. Det spännande snack som en gång skapade satiren, surrealismen, anarkin. Att denna så viktiga ”gaggaism”, åsiktsutbyte - tertulia - återtar sin plats intill tapas, paseo, flamenco, fiesta och siesta, föder något nytt, viktigt, än en gång.