Möjligen är det en myt. Att det var vid Fredericia som Danmark räddades från att uppslukas av sina grannar. Men, myter lever vi ju med alla, mer eller mindre. Att Fredericias historiska betydelse odlas och firas, det är dock ett obestridligt faktum och inte alls någon myt.
Det är detta odlande och firande vi först stöter på när vi besöker staden en vacker sommardag. Sedan upptäcker vi myten. Den finns gestaltad överallt. Brunnslocken i Fredericia avbildar den rätvinkliga stadsplanen med de bastanta fästningsvallarna från 1600-talet. Stadens logga likaså. Var vi än vänder blicken möter vi således den stiliserade bilden av fästningsstaden.
På en av huvudgatorna finns en fotoutställning över tidigare årsdagar som firats med stor pompa och ståt. Vad är det konkret man firar? Jo, natten till den 6e juli 1849 gjorde danska trupper en utbrytning från fästningen och lyckades under några desperata timmars strid besegra den belägrande preussiska armen. Detta var en vändpunkt - allt enligt mytologin - i treårskriget, eller det första slesvigska kriget som det också kallas.
Det är detta odlande och firande vi först stöter på när vi besöker staden en vacker sommardag. Sedan upptäcker vi myten. Den finns gestaltad överallt. Brunnslocken i Fredericia avbildar den rätvinkliga stadsplanen med de bastanta fästningsvallarna från 1600-talet. Stadens logga likaså. Var vi än vänder blicken möter vi således den stiliserade bilden av fästningsstaden.
På en av huvudgatorna finns en fotoutställning över tidigare årsdagar som firats med stor pompa och ståt. Vad är det konkret man firar? Jo, natten till den 6e juli 1849 gjorde danska trupper en utbrytning från fästningen och lyckades under några desperata timmars strid besegra den belägrande preussiska armen. Detta var en vändpunkt - allt enligt mytologin - i treårskriget, eller det första slesvigska kriget som det också kallas.
Det råkar vara några dagar kvar till den 6e juli vid vårt besök och överallt ser vi spår av förberedelserna för årets firande. Till och med i turistbladet - Fredericamagasinet - möter vi historien, med omfattande reportage om striden och dess betydelse. "Danmarks stærkaste by", är tidningens braskande rubrik. Det är ingen ände på mytologiserandet! Vice borgmästaren i staden - Susanne Eilersen - lägger ut texten i bladet, om den kommande festen och om betydelsen av historiska minnen:
Det är otrolig sørgeligt, at de er så få danskere, der faktisk kender til den her historie. Vi kunne have risikeret, at der ikke var et Danmark i dag, hvis ikke vi hade vundet slaget om Fredericia. (...) Hun underbygger det med, at hvis man ikke havde vundet slaget om Fredericia, kunne Danmark være blevet delt i to dele. Jylland til tyskerne och resten till Sverige.
Ytterligare fakta i målet är att stadens fästningsvallar, från 1600-talet, hör till de bäst bevarade i Europa. Anläggningarna var 1800 m långa mot landsidan och har nio bastioner. De var onekligen en match för varje belägrande fiende. Det hjälpte dock inte hösten 1657, då svenskarna under Karl X stormade och intog staden. De stannade i två år och lämnade sedan ifrån sig en totalt förödd stad.
Danskarna minns hellre det storstilade utfallet 1849. Det finaste och mest uppmärksammade konkreta minnet är Den tappre landsoldaten, som står uppställd vid Prinsens port i centrala Fredericia. Det var skulptören Bissen (han med Isted-lejonet - kolla här!) som skapade denna romantiserande bild av en dansk värnpliktssoldat ur ledet, som man tillskrev "segern" i treårskriget. Skulpturen uppfördes 1858 och spelar en viktig roll i de årliga minnesfesterna.
Tertulia travels uppskattar den intensiva minneskultur som odlas här! Det borde fler ta efter. Man kan förlåta en del överdrifter och tveksamma tolkningar, tycker vi. Som att allt avgjordes här i slaget om Fredericia 1849. Det gjorde det absolut inte, men vid mitten av 1800-talet var det ändå en öppen fråga hur det skulle gå för det lilla landet som en gång varit så stort och mäktigt.
Att tysk annektering eller ett samlat skandinaviskt kungarike under svensk ledning låg i korten, är uppenbart. Vi som tycker om Danmark - så som det är idag - kan skatta oss lyckliga. Och också glädjas med Fredericiaborna, de 40 000 som idag bebor "Danmarks starkaste stad".
Det är otrolig sørgeligt, at de er så få danskere, der faktisk kender til den her historie. Vi kunne have risikeret, at der ikke var et Danmark i dag, hvis ikke vi hade vundet slaget om Fredericia. (...) Hun underbygger det med, at hvis man ikke havde vundet slaget om Fredericia, kunne Danmark være blevet delt i to dele. Jylland til tyskerne och resten till Sverige.
Ytterligare fakta i målet är att stadens fästningsvallar, från 1600-talet, hör till de bäst bevarade i Europa. Anläggningarna var 1800 m långa mot landsidan och har nio bastioner. De var onekligen en match för varje belägrande fiende. Det hjälpte dock inte hösten 1657, då svenskarna under Karl X stormade och intog staden. De stannade i två år och lämnade sedan ifrån sig en totalt förödd stad.
Danskarna minns hellre det storstilade utfallet 1849. Det finaste och mest uppmärksammade konkreta minnet är Den tappre landsoldaten, som står uppställd vid Prinsens port i centrala Fredericia. Det var skulptören Bissen (han med Isted-lejonet - kolla här!) som skapade denna romantiserande bild av en dansk värnpliktssoldat ur ledet, som man tillskrev "segern" i treårskriget. Skulpturen uppfördes 1858 och spelar en viktig roll i de årliga minnesfesterna.
Tertulia travels uppskattar den intensiva minneskultur som odlas här! Det borde fler ta efter. Man kan förlåta en del överdrifter och tveksamma tolkningar, tycker vi. Som att allt avgjordes här i slaget om Fredericia 1849. Det gjorde det absolut inte, men vid mitten av 1800-talet var det ändå en öppen fråga hur det skulle gå för det lilla landet som en gång varit så stort och mäktigt.
Att tysk annektering eller ett samlat skandinaviskt kungarike under svensk ledning låg i korten, är uppenbart. Vi som tycker om Danmark - så som det är idag - kan skatta oss lyckliga. Och också glädjas med Fredericiaborna, de 40 000 som idag bebor "Danmarks starkaste stad".
